selleri.de

Jag tycker allt för ofta att de som får den gängse titeln "bra musiker" tenderar till att spela musik som inte lever upp till deras kompetens eller musikerskap, och att "bra låtskrivare" får sitt musicerande överskuggat av sina låtar. Exempel på den senare kategorin är t.ex jazzmusikerna Charles Mingus och Miles Davis, den mångfacetterade Frank Zappa och just the Beatles. (Parantes: Och kanske är den skicklige Eric Clapton en sån där "bra musiker" med större potential än han faktiskt har presterat.)

Eftersom Beatles skrev så starka låtar och framförde de så bra är det kanske inte så konstigt att man inte tänker på hur bra de faktiskt spelar. T ex sjunger de ju alla helt otroligt bra. Och vem skulle vilja höra Octopus's garden med någon annan än Ringo som sångare? McCartneys basspel är hur skönt som helst, sound, timing och linjer. Ringo har ett unikt och stilbildande minimalistiskt spel där också timing och sound är helt komplett. Och allt harmoniserar perfekt med deras melodier och gör att låtarna träffar så rätt.

Därför förstår jag inte alls hur kan man påstå att det finns brister i deras musikerskap. Fullständigt obegripligt. Och dessutom: hur bra Eric Clapton må vara, så skulle jag aldrig vilja att han var med i the Beatles.

/t

... Och dessutom: hur bra Eric Clapton må vara, så skulle jag aldrig vilja att han var med i the Beatles.

/t

För ungefär ett år sedan köpte jag samlingsskivan Beatles - One i hopp om att det skulle bli en inkörsport för att börja gilla musiken men så blev det inte. Spelade skivan tre fyra gånger men det gav mig ingenting.

Håller med om att samlingsplattor (och andra återutgivningar i princip) alltid är sämre än originalutgåvorna, men det beror, tror jag, i första hand på att masterbanden åldrats mellan första utgåvan och återutgivningen (analogt eller digitalt spelar antagligen mindre roll). Re-mastrade varianter kan funka, men är i allmänhet inte alls samma sak/jämförbara som/med originalmastringen.

Pratar vi om teknisk kvalitet (hur den än manifesteras) så håller jag med dig. Men det var inte riktigt vad jag avsåg.

En samlingsplatta skulle i alla fall vara lika dålig om den var ljudmässigt 100 % lika originalutgåvorna. Jag menar att det musikaliska sammanhanget blir splittrat när man plockar ut hitt´ar ur en längre serie produktion. Och även en hit mår bra av att finnas bland övriga låtar på originalskivan

Det finns givetvis grupper som ger ut en hel CD men att det bara är någon enstaka låt som är värd att lyssna på. Det gäller dock inte Beatles, enligt min mening. Det är tvärtom så att det ibland finns någon enstaka låt på en skiva som man kunde ha avvarat.

/ B

Bill50x wrote:

Pratar vi om teknisk kvalitet (hur den än manifesteras) så håller jag med dig. Men det var inte riktigt vad jag avsåg.

Nej det var inte vad jag avsåg. Ursäkta min otydlighet, men jag antog att om man inte definerar bättre/sämre på detta forum så antog jag att man avser muskalisk kvalitet.

Bill50x wrote:

En samlingsplatta skulle i alla fall vara lika dålig om den var ljudmässigt 100 % lika originalutgåvorna. Jag menar att det musikaliska sammanhanget blir splittrat när man plockar ut hitt´ar ur en längre serie produktion. Och även en hit mår bra av att finnas bland övriga låtar på originalskivan

Du har en päng där också, men att samlingsplattan skulle vara lika dålig oberoende av hur mycket musikalisk försämring som fås kan väl inte vara vad du menar!?

Bill50x wrote:

Det finns givetvis grupper som ger ut en hel CD men att det bara är någon enstaka låt som är värd att lyssna på. Det gäller dock inte Beatles, enligt min mening. Det är tvärtom så att det ibland finns någon enstaka låt på en skiva som man kunde ha avvarat.

/ B

Ang. skivors ojämnhet så är min erfarenhet att så länge som det finns minst en riktigt bra låt på en platta så blir resten av plattan bättre och bättre med förbättrade anläggningar. Allt hänger (som jag förståre det) på huruvida man förstår musiken (d.v.s. vad de spelar eller vad som försigår på plattan om man så vil).