Bill50x wrote:
Personligen tycker jag Daniel Lanois är ganska tråkig. Perfektionist och mycket duktig, men det svänger lixom inte. Det är för mycket studiomusiker över honom, precis som med Michael Ruff.
/ B
Det håller jag verkligen inte med om! Jag älskar verkligen hans två första plattor och håller dem för mycket musikaliska och ibland otroligt bra på att uttrycka en känsla. Lyssna på The Messinger från "Beauty" (Som jag tycker bäst om aav de två). Han beskriver också någonstans hur han brukar exprimentera genom att spela in en ny låt med reglagen på mixerbordet inställda som på den förra låten. Allt för att få en överaskande och udda ljudbid. Det kan man höra genom att t ex en gitarr ligger långt bak i mixen eller har ett underligt eko. (Inte så perfektionistiskt) Att skivorna är inspelade i hemmiljö mestadels live gör också at karaktären snarare känns levande och äkta än steril-perfektionistiskt. Enligt min enkla åsikt..
Den sista riktiga skivan, Shine, tycker jag är lite tråkig.
Jag såg honom på Nalen ett par år tillbaka. En fantastisk upplevelse. Recensenternterna höll inte med..Två prickar i SvD (av sex) och att man lika gärna kunde sova sig igenom koserten.
Även jag har missat att han spelar på Berns (Jag prenumererar ändå på hans nyhetsbrev..). Jäsiken!!

/Fuffe