selleri.de

Jäklar i mig, Keel + Ekos SE

Grattis
Rapport repport rapport
O bilder..

Kan det vara till dig som Anders från Tonläget var hos !!

Ja djävlar i hoppet

Grattis. Även om jag själv kör digitalt med en Ikemi så har jag förstått att LP 12 är ngt speciellt som man måste uppleva på plats.

Grattis Du lär få en trevlig helg

_________________
Peter 18

GRATTIS! Jisses vad bra det måste svänga om din rigg nu! Det lät ju inte direkt fy skam med din förra 12:a! Förstår om du inte har tid att rapportera de närmsta veckorna... Vågar inte tänka på hur stor skillnad det skulle bli att köra Cat power på cd resp vinyl hemma hos dig just nu...

Japp, i torsdags hade jag celebert besök från Göteborg... och sedan dess har jag spelat skivor i stort sett oavbrutet.

Det blev alltså Keel, Ekos SE och Trampolin/2 på ett bräde. Tyckte det var lika bra att ha det gjort.

Hur låter det? STABILT! Man förstår varför Linn döpte den som de gjorde.

Skillnaden har liknats vid vad Lingo gör, fast större.. och på många sätt håller jag med. Det blir så där svårförklarat "bättre" utan att man exakt kan förklara varför, men det är också uppenbart hur mycket mer dynamik där plötsligt finns. Det låter kraftfullt redan på lägre volym, varför jag vid flera tillfällen förvånats när jag kollat vad volymen står på; det är ofta lägre än jag väntar mig. Inte för att det på något vis låter illa eller ansträngt - tvärtom - men för att det har sån energi och dynamik!

Basen, som jag redan uppfattade som stram och melodisk, har fått en rejäl uppstädning. Det är nästan komiskt lätt att följa vilket instrument som helst i mixen och jag kommer ofta på mig själv med att sitta och lyssna på bakgrundsinstrumenten. Sånt brukar ju vara illavarslande, men här är det inte fråga om någon förändring som främst lett till "klart ljud", klarheten är bara en bieffekt av något mer fundamentalt. Det är främst väldigt övertygande musikaliskt.

Jag gav mig nyfiket på några gamla favoriter, skivor jag ägt och spelat i 15-20 år, och upptäcker saker jag aldrig märkt förr.

Van Morrison - Moondance: Fortfarande en av de bästa skivor som gjorts. Vilken produktion! Så makalöst musikaliskt och självklart. Det är så här "hifi" skall låta. Varför produceras inte skivor så här idag?

Neil Young - On the Beach: Har han gjort en coolare skiva? Och vilket asläckert band det här är egentligen (tillfälligtvis bestående av bla The Band-medlemmar). Revolution Blues - drogad och explosiv på samma gång!

The Beatles - Abbey Road: Come Together som jag aldrig hört den förr. Grymt stabilt. Absolut ingenting (bra) har hänt med inspelningstekniken sedan dess. Vilken musik! För första gången bryr jag mig om texten på Something...

The Mothers(Zappa) - Over-Nite Sensation: Ett makalöst kollage av instrument, grymt svängigt och absurt på en gång.


Jag är nöjd.


Per var förbi som hastigast och bjuder på lite hifi-porr:

Nej, det är sant.. Tur att jag inte har den på CD.

Fy bubblan vad bra det lät, om än jag inte hann stanna så länge. Ska vi lyssna igenom din skivsamling, A-Ö hemma hos dej någon lång kväll?

Kan dessutom säg att Ekos SE är den snyggaste tonarm Linn gjort!

Är riktigt avis, RIKTIGT reält
Att just texterna går fram mer o förstås bättre är ett BRA tecken på en uppgradering.

Vad sa Anders?

Jag ska ta mod till mig o lyssna på en "bas" LP12/Keel/Akito/Adikt/Lingo hos Anders i sommar.
Hoppas det låter skit
En toppad tolva vete tusan om jag vågar höra...



Grattis igen

Tror han sade något i stil med: "Hoppsan! Det försvann visst en hel madrass!"
Hehehe.. Det kan bli dyrt.

Madrass?
Han är för underbar, Anders
Vad menade han med det tro...

Grattis till en härlig uppgradering, man blir ju lite sugen på en Ekos SE.

Madrass har jag inte hört förut, däremot har det verkat som om man tagit bort ett skynke framför högtalarna vid vissa uppgraderingar

/Per

Man får ju bara gratulera, vilken uppgradering

_________________
För att komma till källan måste man simma mot strömmen.

Ja, det är väl dags att tillstå de senaste uppgraderingarna...

Bara någon vecka innan Linns "vinterkampanj" offentliggjordes tog min nyfikenhet på Quadraspires akrylhylla överhanden och jag gjorde en lite illa timad beställning. Det är ju hopplöst att få tillfälle att relevant jämföra hur olika möbler fungerar i ens egen lägenhet och akrylhyllan har ju fått gott omdöme samt var inte så värst dyr, så jag beställde en till min vägghylla lite på vinst och förlust för att se om den var bra.

Det skulle visa sig att den var det.

Först gjorde jag dock samma misstag som när jag ursprungligen köpte vägghyllan (med trähyllplan) - jag drog inte åt den tillräckligt. Jag monterade upp den, såg till att allt var i våg och inte glappade, på med tolvan igen och så skivor. "Hmm.. det låter rätt annorlunda, men är det bättre?" Sedan förflöt några dagar då jag inte spelade skivor alls (jobbade 12h per dag, så jag liksom hann inte) men när jag nästa gång satte på en skiva stod det klart att något var fel - för första gången på åratal var det faktiskt inte kul att lyssna! Något var helt uppenbart inte som det skulle.

Fram med vattenpasset och så göra om intrimmningen igen. Det visade sig att den satt sig lite och var inte tillräckligt åtdragen. Nu var det andra bullar; det både lät bra och svängde. Satt smått förtrollad och lyssnade långt in på natten. Dock är det lite förvirrande, akrylhyllan förändrar soundet en hel del och det blir väldigt "snyggt", vilket brukar vara en varningsflagga, så jag gjorde en riktig A/B-jämförelse också, för att verkligen bli säker på att jag inte inbillade mig.

White Stripes - Conquest, byte till trähyllan. En hel del av timingen försvann med trä och bandet lät nästan lite berusat, men med väldigt mycket "go". Inte helt fel på rock, men trots allt sämre.

Monika Zetterlund - Lättillgänglig musik, tillbaka till akryl. Melodin blev klart mer uppenbar med akryl och lät helt enkelt rätt.

Jag är nöjd. Skall inte överdriva skillnaden, både trä och akryl är bra, men akrylhyllan är bättre. Och så låter det snyggt också.

Genomskinliga möbler till trots, den största händelsen på musikfronten den sista tiden är förstås att framtiden till slut trädde in i denna vinylspisares lyssningsrum - med ett inköp av en Akurate DS.





Jösses.

Jag är helt golvad. Det är så fantastiskt bra! Jag har bara hört CD12 vid ett fåtal tillfällen, men den är något alldeles extra. Linns officiella ståndpunkt är dock tydligen att även Akurate DS slår den, och efter ett drygt dygn med Akurate DS ter det sig fullt trovärdigt - det här är musik från digitalt media som jag aldrig hört det förr. Visst, jag uppgraderar bara från en Ikemi, men jag har hört diverse Unidiskar ett antal gånger, utan att egentligen bli så där värst engagerad. Det här är något helt annat. Förbättringen är inte subtil, den är fundamental!

Plötsligt ter sig den där CD-uppfinningen inte helt dum ändå. Som sagt, bara synd att det tog så lång tid innan det blev bra. (Visst, skall man nyktra till för ett ögonblick så är LP12:an fortfarande lååångt före om man försöker göra någonsorts subjektiv jämförelse med det bästa på vinyl, men det är rätt akademiskt - det finns CD-skivor, man vill kunna lyssna på dem.)

Setup-fasen var obefintlig. Om alla har det så här lätt har Linn verkligen träffat rätt. Jag ställde bara DS:en på hyllan, satte i nätverkskabeln och tryckte 'play': Musik! Det var verkligen precis så enkelt. Allt funkade från början, jag har inte ens kollat på mjukvaru-CD:n som följde med.

Rent tekniskt har jag valt att köra Mediatomb som mediaserver på en Linuxmaskin som bla agerar filserver. Som controller använder jag Cidero på min laptop(också Linux), där jag även gör det mesta rippandet (med abcde - frontend till cdparanoia).

Enda problem jag stött på så här långt var med några filer som var "feltaggade". Som Per skrivit i en annan tråd så funkade inte flera filer som han rippat med EAC (jag var vänlig nog att låta honom testa dem här.. *host* ). DS:en bara tystnade efter några sekunder. Lite detektivarbete senare kom vi fram till att FLAC-filerna hade blivit taggade med ID3v2-taggar, vilka inte skall finnas i en FLAC-fil enligt spec (men som ändå stöds av en hel del mjukvaruspelare). DS:en spottar i vilket fall ut dem.

Det är rätt lätt att fixa dock. Under Windows kan man använda ett program som heter "Tag" till att tagga om filerna i med rätt format (Men när jag testade det var det sjukt långsamt, typ 5 gånger långsammare än att rippa CD:n till att börja med. Jag forskade inte vidare i vad det var som strulade, men jag skyller på Vista. ). Jag använder Easytag under Linux, vilket till skillnad från Tag visserligen är manuellt men som å andra sidan gör jobbet på några sekunder.

Bah. Läggdags igen. Det här är visst tredje kvällen i rad jag inte kommer i säng före två. Av någon anledning...

Dina bilder på din LP:a är verkligen skitsnygga, kan tänka mig att Akivan låter mumma.

Läste just ditt inlägg av din nyinköpta DS och det låter som en ordentlig uppgradering från ikemi till denna pjäs. Du skriver att det var mycket enkelt att installera den, du nämner något att du har kopplat den i en linuxserver osv.... För mig är det där lite överkurs och det måste väl vara du har gjort denna medieserver först för du koppla in den?

När den värsta lyckoruset har gått över angående den nya DS:en så är jag nyfiken om du kunde jämföra att ha den på din Harmonyhyllan och sedan ställ den på golvet eller annan hylla om du har det och se hur mycket ett bra hyllplan eventuellt gör inverkan på en digitalprodukt.

Forumträff, forumträff, forumträff. Forumträff, forumträff, forumträääff!!!