Kul med så mycket intressant respons på mitt inlägg
.
pekka71 wrote:
Jag förstår att vi står på helt olika utvärderingsgrunder och jag förstår vad ni ser i Exakt, det är samma utvärdering som andra HiFi märken alltid sagt är det viktiga i utvärdering i musik som Linn saknat tidigare vilket också är helt riktigt, skillnader med Linn Exakt är väl att de har kvar lite av sitt gamla tänk jämfört med andra HiFi märken som endast inriktar sig på att låta naturtroget,transparent,3d och allt annat som beskriver dyr HiFi
Om vi tar gamla naim så hade vi en skala på att musik ska vara medryckande och rolig till 100%
Sen kom Linn med egen elektronik som var mera nyanserad men behöll naim's ide till kanske 98% och istället gav lite mera nyanser
Sen har detta fortsatt hos Linn att man har velat ha fram mera detaljer,nyanser i musiken vilket gjort att det andra har fått stå tillbaka och procentsatsen sakta men säkert går neråt mot ett sound där man hör mera av inspelningarna men tappar lite av det roliga med anläggningen
Det som händer å andra sidan är att musikutbudet ökar, fler plattor börjar bli lyssningsbara, dock försvinner lite av magin med de plattor som innan var magiska
Jag använder samma utvärderingsmetodik idag som när jag insåg hur mycket roligare det var att spela musik på min första LP12a jämfört med andra skivspelare - hur berörd blir jag av musiken, vad är enklast och roligast att lyssna till och vilken variant vill jag fortsätta lyssna på tills solen går upp?
Det jag utvecklat med åren är en känslighet mot att allt får en samma behandling av anläggningen oavsett vilken typ av musik jag spelar. En behandling som kan få vissa musikstycken att låta extra magiska, men andra tappar något av sin särprägel och blir mindre kommunikativa. En bra anläggning för mig idag ska låta lika bra oavsett vilken musikstycke jag väljer att spela på den, så ja det ska gå att spela fler plattor på den riggen. Men också utan att favoriterna blir ett dugg tristare, möjligen ännu mer nyanserade och uttrycksfulla. Samtidigt ska könlös och tråkig musik låta precis som könlös och tråkig musik, utan någon extra boost. Det lyssnar jag efter.
Lupus wrote:
Men med din liknelse Mats får man ändå ge att Linn då till stora delar övergivit sitt gamla ideal (det skall låta som i Bobbans studio vs största musikupplevelse), för när jag lånat hem exaktbox så har jag saknat ett driv som jag har i mitt analoga system. Det har varit tydligast på musik med mycket dist så så som hårdrock etc. Det får mig att förstå dem som saknar något hos exakt, och frågan är hur Sabbats platta var tänkt att låta. I och med att exakt inte fanns att tillgå kan jag tänka mig att många skivor helt enkelt är producerade för att spelas genom anläggningar med mer distortion.
Ja, så kan det vara och det är helt ok för mig. Tekniken spelar inte längre någon roll tycker jag - så länge jag berörs av musiken som tidigare, det är enkelt och roligt att lyssna och jag vill fortsätta tills solen går upp. Just nu är det mitt egna analoga system som ger mig den största kicken med det. Men jag upplever samtidigt något hos vissa av Exaktsystemen jag lyssnat till, som gör mig nyfiken på vad den plattformen skulle kunna åstadkomma hemma hos mig. Det ser jag fram emot att få utforska.
Lupus wrote:
Ett annat frågetecken jag sätter runt exakt är att jag upplever att LP12an inte knastrar något med exakt. Det får mig att fundera på om exakt tvättar bort en del transienter, vilket vore oroväckande.
Att något försvinner ur ljudet behöver inte betyda att något tvättas bort. Det kan lika gärna vara att något inte längre läggs till. Mängden knaster, sprak och brus tycker jag kontinuerligt har minskat från LK1, Kairn över Linto till Urika tillsammans med nya pick-uper. Och jag saknar det inte alls.
En återgivning helt utan förvrängning kommer
alltid låta mindre än en med distorsion. Distorsion är alltid något extra som tillförs återgivningen - något som inte fanns där från början.
mvh, mats
Register
Login
FAQ
Search
.