Komponent vs HDMI, tja...när jag ännu jobbade med T&T så var det väldigt ofta som komponent gav bättre bild och med bättre så menar jag bättre (bryter man isär det så är det fler detaljer, mindre pixlighet, lättare att urskilja nyanser, jämnare färgåtergivning, bättre flyt i rörelser etc etc). Lättare att ta till sig det visuella budskapet helt enkelt...HD formaten har självklart ändrat på detta lite men jag berör det senare.
Tar vi det från början så hemma körde jag med en Movie 05 ett tag på samma tv som idag. Komponent ut på den (Supra+Oehlbach) gav riktigt trevlig bild då tyckte jag tills jag spontanshoppade en Pioneer DVD i den tungre klassen. Flyttade då över komponentkablarna från Movien till den och hejba, mer tryck, bättre rörelser. Med den spelaren på samma tv blev dock hdmi ännu en gnutta bättre som överföringsstandard. Fortfarande körde jag utan uppskalning, bara en ren signal från skivan. Hade då och har fortfarande en Sony HDD recorder och körde den via HDMI, den kan uppskala upp till 1080p vilket ger en bild som ser väldigt snygg ut. Speciellt med animerade filmer men i jämförelse mot Pioneeren så försvann skärpan vid panoreringar, naturvyer såg inte lika naturliga osv. Men vid stillbilder vette sjutton om den inte lyckades skapa en bättre bild ändå...oavsett, resultatet vid film sög i jämförelse!
Sen kom Unidisk 2.1'an och snabbt uppkastad lite provisoriskt med de korta men väldigt bra BNC/RCA komponent kablarna från Audioquest så var det som att en hinna försvunnit från bilden i jämförelse mot Pioneer med HDMI. Grym skärpa och även rörelser som jag trodde var dåliga pga tv'n blev hur bra som helst. Source first i allra högsta grad...satt glad och nöjd men kunde ju inte låta bli att testa DVI utgången och lånade hem en kabel från T&T men ne, det var tillbaka på Pioneer prestanda nivå. Bra men inte sådär ultraklar och precis i rörelserna/färgerna som komponentutgången. I höstas så åkte dynamiknätdelen in i 2.1 och det blev kusligt. Är den i särklass bästa bild jag någonsin sett från en DVD och det i vanlig 576p med en tv som borde varit utdömd, lite samma känsla som när man kör BD filmer men med sjukt bra flyt...
Nåja, bytestankarna hade gnagt på i flera månader och nyligt så gjorde vi slag i saken. Jag monterade ur dynamik'en från 2.1'an och såg en film efteråt hemma och ojdå var den första spontana reaktionen. De där små små störningarna som Linn hävdar att dynamiken stoppar märktes mycke mer i bilden nu än innan, rätt lustigt hur man vänjer sig...
In med SC'n i alla fall! Kopplade på HDMI utgången då kabel låg redo och jovisst, nog var ju det här rätt bra (karibienpiraterna II). Senare samma dag så åkte en annan film in och jag trodde filmmakarna medvetet gett filmen en korning lite äldre ton. Helt ok filmkänsla trots allt...efteråt kunde jag dock inte låta bli att koppla in min billiga noname komponentkabel och då filmen ännu låg i spelare så passade det alldeles ypperligt att kika lite. Helt plötsligt var filmen alldeles klar och inte kornig, rörelserna flöt på som de skulle oxå! Hmmm...kanske HDMI utgången inte är så bra då tänkte jag. Att en film går från lite kornig i känslan till kniskarp har jag tydligast upplevt på MammaMia innan. Oavsett, in med Casino Royale och scenen på byggnaden i början. Är grymt bra för övrigt...
Med HDMI så hinner inte utrustningen med helt enkelt hemma, snabb skift över till komponent och alla detaljer är med. Även i snabba rörelser, lite svaga blödningar i färgerna men det brukar den enkla kabeln bjuda på. Dagens intressantaste jämförelse kommer att stå mellan progressiv vs interlaced komponent överföring. Den progressiva signalen ger hos mig en gnutta mjukare hantering av rörelserna, lite mer utsmetad nästan och synkning mellan ljud/bild blir inte riktigt hundra procent medan 576i ger mer stuns genom hela scenen. Skillnaden är inte gigantisk men det som fäller avgörandet tillslut till interlaced fördel är den absolut 100% tajmingen mellan ljud och bild. Snacka om att det är svårt att trycka stopp, man sugs verkligen in i scenen...
Igår kväll så blev det en hel del musik och även en filmsnutt sedan tog jag fram ESD kitet igen och lådan med dynamik! In med nätdelen och sedan koppla upp...shit säger jag bara!!! Ska inte beröra skillnaden i ljudprestanda då jag pratar om bara bild men herrejösses ändå...nåja, bilden har nu tagit flera kliv upp i prestanda. Hur tydligt som helst och jag är grymt imponerad, är med samma nonamekabel en bild som har stabilitet och skärpa oavsett vad som händer. Det som är tydligaste är speciellt mörka/ljussvaga scener där nyanser och detaljer bara finns där på ett helt naturligt sätt...jag sticker ut hakan lite nu och hävdar att en SC med dynamik antagligen ger minst lika bra bild som en 2.1 utan dynamik!
Nåja, gällande HD format så är HDMI närmast ett måste men det gäller att grejorna lirar ihop oxå. Är lätt att jaga detaljer och missa "tunen" men då i bilden så att säga. Som exempel så är det ju antagligen ingen här som skulle köra en 2000:- pioneer för att spela SACD istället för en ikemi med cd. Här är ju SACD på pappret överlägset men vilken av maskinerna som förmår ta en med på en musikalisk resa vet vi ju...och inte lär ngn heller skicka signalen från ikemin digitalt trots att det är mer förlustfritt heller. Enligt mina erfarenheter är det EXAKT likadant med bildhanteringen...förslustfri överföring, högre upplösning osv - tekniska data alltså, sånt spelar absolut ingen roll om det inte blir bättre! Finns väl idag egentligen ingen vedertagen standard för tunedem när det gäller bild men att slå av ljudet och se vad som lättast drar en in i handlingen rent visuellt ger en liten fingervisning om vad som är viktigt...
Viktigast är dock en bra film!

_________________
Digital Interiör AB - Stockholm och Luleå
Vi får allt du lyssnar på hemma att låta bättre
- Auktoriserad återförsäljare av Linn sedan 2005 -
anders@digitalinterior.se