selleri.de

Jo, en mycket intressant diskussion. Hoppas bara att våra små kära vänner på faktiskt.se inte lyssnar på detta. De skulle uppfatta detta som mycket uppsakande:
1) De definierar bra hi-fi termer av den känslomässiga upplevelsen av musik, inte som mätbara fakta
2) De kommer in på förmågan att känna igen och upprepa musiken.
3) De tycker att vinyl låter bättre än (redbook) CD och Mp3.
4) De tycker att vanligt folk kan höra skillnader om de får lära sig hur bra hi-fi låter. Dvs jämför med "allt rödvin smakar inte lika". Och, att den som tillverkar hi-fi har en tydlig avsikt att låta lyssnaren få en känslomässig upplevelse av musiken/artisten/uppträdandet/kompositionen, inte bara en "transparent återgivning" av någon slags mastertape.

Hehe, "Faktiskt" ser er

2) Bra, men detta kan man göra på vilken sunkig anläggning som helst.

3) Vinyl kan låta (och låter ibland) fantastiskt. Men vinylen är inte bättre att återge digitalt inspelad musik än vad digitala media (CD tex) är. Vad man ofta misstar sig på när man jämför CD med vinyl är att det inte är samma master som ligger till grund. Helt analoga inspelningar finns det inte många av idag.

4) Bra. Visst vill jag ha en transparent återgivning, frågan är dock i vilket avseende. Är det en "bokstavstrogen" reproduktion av frekvensgången eller att anläggningen är transparent när det gäller det musikaliska uttrycket? All musikåtergivning är en fråga om kompromisser, det kommer aldrig låta "live" i ditt vardagsrum. Frågan blir därför, vilka kompromisser accepterar man?

I mångt och mycket är "Sellerister" och "Faktisktianer" ute efter samma sak men närmar sig den heliga gralen från lite olika håll. Framför allt beskriver resan dit i olika termer.

Det finns nog ingen "hel sanning" om varför det ibland låter så bra om vinyl. Men helt klart är att vinyl och cd oftast görs från olika masters och vinylen ofta har såväl bättre dynamik som mindre topplimitering. Det är ganska lätt att se om man rippar respektive media och tittar/mäter i ett ljudredigeringsprogram. Framför allt är det lätt att höra om man lyssnar.

Utgår vi ifrån en normal utgåva idag så är hela kedjan digital, åtminstone huvudsakligen. Inspelningen görs på hårddisk, redigeras och mixas i dator. Därefter görs en mastring för att anpassa mixen till det tänkta mediat och användningsområdet. Skillnaden mellan en vinylskiva och en CD är att DA-omvandlingen sker på olika ställen. Varför det skulle vara bättre att göra omvandlingen vid mastringen och sedan pressa en vinyl jämfört med att distribuera signalen digitalt så länge det går och sedan omvandla i en CD eller köra via en DS - ja, det kan man fråga sig. I detta fall gäller förresten source-first, det är större skillnad mellan en bra och en dålig inspelning/mastring än vad det är mellan en bra och dålig högtalare! Tyvärr hamnar den dåliga mastern ofta på en CD.

Punkt 4. Ja, vad föredrar "man", vad är viktigast? Personligen är jag en mix av flera världar. Jag stör mig inte på frekvensgångsmässiga skillnader så länge dom är rimliga. Men jag accepterar inte vilket hårt och distat skitljud som helst bara för att det svänger. Jag vill ha en rimlig presentation av musiken i mitt lyssningsrum även om det bara är studio-fejk. Men absolut inte på bekostnad av den musikaliska upplevelsen vilket tex ofta är resultatet med stora elektrostathögtalare.

Visst är det skumt att vinyl fortfarande står sig så bra, men studi-mastrar på DS är också väldigt bra. Varför dagens inspelningar inte är så mycket bättre än det bästa som gjordes för 40 år sedan är också lite konstigt.

Tyvärr hamnar den dåliga mastern ofta på en CD.

Bill50x wrote:

Tyvärr hamnar den dåliga mastern ofta på en CD.

Varför är det så att man lägger en dålig master på CD?

3) Vinyl kan låta (och låter ibland) fantastiskt. Men vinylen är inte bättre att återge digitalt inspelad musik än vad digitala media (CD tex) är. Vad man ofta misstar sig på när man jämför CD med vinyl är att det inte är samma master som ligger till grund. Helt analoga inspelningar finns det inte många av idag.

3) Tekniska begränsningar i mediet. Man kan helt enkelt inte "krana på" hur mycket som helst.

Quote:

3) Vinyl kan låta (och låter ibland) fantastiskt. Men vinylen är inte bättre att återge digitalt inspelad musik än vad digitala media (CD tex) är. Vad man ofta misstar sig på när man jämför CD med vinyl är att det inte är samma master som ligger till grund. Helt analoga inspelningar finns det inte många av idag.

Mnja. I decembernumret av Stereophile visas några intressanta grafer från mätningar av en digital inspelning (24/192) från ett tyskt bolag, dels mastern, dels vinylen, dels CD'n. Det man visar är vilka frekvenser som finns med över ett avsnitt av musik. Mastern har frekvenser upp mot 100 kHz. Det har vinylen också, den är mycket lik mastern. CD har, naturligtvis, ingenting över 20 kHz.

Quote:

3) Tekniska begränsningar i mediet. Man kan helt enkelt inte "krana på" hur mycket som helst.

Det där är en myt som spritts på faktiskt. Man har komprimerat och "kranat på" duktigt på singlar och 12-tums singlar genom åren. Det finns inga tekniska hinder att göra "loudness war" mastringar till vinyl. Signalen går i allmänhet genom en "dator" som helt enkelt limiterar signalen om man försöker styra ut mer än vad graverdosan klarar av.

Det är ingen myt. En CD kan i princip ge full effekt vid 20 kHz med mycket låg dist, det kan inte en vinyl.

I Stereophile-fallet ovan, det är säkert inte svårt att hitta (digitala) entusiastinspelningar som förthänar något bättre än CD-mediat. Men varför inte göra som Linnrecords, sälja mastern direkt för nerladdning? Då slipper man de begränsande skivorna (oavsett om det är CD eller vinyl) och kan njuta av en utsträckt återgivning.