Jag är beredd att hålla med dig Andkan,jag skrev ungefär samma sak på faktiskt.se och fick genast mothugg av Richard. Jag klistrar in inlägget och som vanligt är det skrivet med glimten i ögat!
Det här var en intressant träff som i vanlig ordning rörde ihop begreppen. Andreas och Niklas som jag försökt få med hur många gånger som helst men som av olika anledningar alltid ballat ur i sista sekunden lurades listigt med på väckelsemötet genom att helt enkelt inte tala om att det blev fler än vi tre. Som jag misstänkte så tycke de att det var hur trevligt som helst sedan de insåg att man slapp bära KKK strut och att det inte vankades några tandpetarbespetsade oliver längre eller ostkuber.
Ceremonin som egentligen är ytterst hemlig och bara för oss i den ädla Linnkretsen känd hittills betod i grova drag enligt följande:
Efter att vi luktat på varandra och rangordnat oss så kunde vi skrida till verket. Som frireligiös så hade jag ställt upp ett par aktiva Linn Keilidh som till källa serverades Spotify Premium via min Iphone4, två Linn LK85 drev kvällen i ära högtalarna delade via en tunebox innehållande fyra aktiva monofilter. Rätt så omgående förkunnades domen att dessa högtalare endast spelade en uns av den potential som de skulle kunna prestera varvid Broder Andkan rev ner hela systemet. Alla distortionsgeneratorer fick lämna rummet så som piP och Kaber. Sedan sorterades mina icke rasrena sladdar och ersattes med den rätta kinesiska sorten,givetvis rättvända och i fas och rangordnade enligt source first. Öhmans skumgummi åkte ut enär allt mjukt besudlar svänget,groovet och nerven. Sedan spelades det på Karik. Högtalarna hamnade på bekant Linnvis väldigt nära varandra och skapligt långt från bakvägg. Sedan åkte Sekuriten fram och agerade källa. En stund senare ersatte vi dem med Kaber och körde dem på det inbyggda slutsteget i DSI.
PiP och K104 fick samsas om stativen och turades om med att underhålla publiken. Under denna resa plockades Akurate DS in och vi spelade en god stund på grejorna. Därefter tillbaka på Kaber och slutligen på Keilidh.
Slutsatsen/slutsatserna kan man prata om en god stund,Mina högst personliga åsikter är delade,vilket jag misstänker en av mina Linnvänner också drabbades av...
Förvånad blev jag av att Broder Andkan tyckte att piP spelade bättre än han förväntade sig. Lika förvånansvärt är att jag tyckte att K104 spelade bättre än piP i vissa lägen. Jag håller inte med Richard om att piP åker åttor runt K104. Det är ett helt annat grepp om musiken och jag gillar hur de reder ut riktiga soppor till musikaliska sörjor. Den kan även låta fördjävla illa vilket Andreas kunde konstatera när Lazy med Deep Purple "made in Japan" spelades upp för fjärde gången.
PiP ville man inte avnjuta helst från annan position än från sweet spot medan 104 spellade lika najs medan man fyllde på kaffet inne i köket. Min Linn Broder från Boden log elakt och kallade dem för hörlurar.
Ska man reflektera över upplevelser så var det som Linn eftersträvar väldigt mycket Live redan i lilla 104an men förstås begränsad av sin litenhet. Den är klart bättre än ett par mupps-och 20 gånger dyrare!
Liret som på välbekant Linnvis smög sig på fanns om än i betydligt mer begränsad mängd i piP och det kändes som vissa instrument försvann på dem. Vidare så upplevde jag att piP förvisso gillade den bättre källan men inte särskilt mycket vaknade till av den betydligt dyrare DSen. Det var mer påtagligt med 104.
Jag passar på att på linnvis försvara Akurate med att den flaskhalsades ner genom att vi drev högtalarna genom Sekutritens(förvisso dynamikade) 70 Watts slutsteg. Det var hursomhelst intressant för oss att kunna konstatera detta då jag hittills vart jag än stött på en Inoit sällan funnit att källan fått särskilt stor betydelse. Allt från Xbox till Airport express. piP lyfter med källan men slår i taket innan man grävt ner sig i källan för mycket. Å andra sidan får man inte hela upplevelsen heller kan man resonera.
För att röra om i ännu mera och tjorva till det så kan jag fortsätta berätta..
Kaber var som bekant den högtalare som nog var trevligast allround och skulle jag vara tvungen att bara behålla en högtalare så blev det den. Den blir å andra sidan kinkig betydligt lättare än de andra djuren gällande det övriga.
Sedan när Keilidh kopplades in igen(med LK85) och akurate DS så var det nog ingen som förväntade sig någonting. I den stunden beslutade sig trots allt Niklas för att köpa dem,trots att det inte fanns ett spår kvar av Öhmans välljudande piP eller 104ans finess. Lite som skillnaden mellan en formel 1 bil och en Jänkare med V8. Kabern som förvisso låter bättre serverade inte den här spelglädjen,i synnerhet inte på en människa som har halva skivsamlingen i form av musik från 1960 och 70 talet. Det är inte svårt att fatta varför Keilidh blev en storsäljare för femtontalet år sedan. Den är tacksam att skämma bort då den på Linnvis svarar på allt man ger den men klarar sig liksom Öhmans burkar med mindre. Kaber kan bli grinig med sniken husse som jag med förkärlek för elektronik från blocket i femhundrakronorsklassen.
Själv så blev jag främst sugen,eller mer sugen då,på en DS för enkelhetens skull. Jag tror dock att jag funnit min nivå,jag behöver inte det bästa,jag fattar helt enkelt inte finessen med det. Därtill så tänkte jag senast i dag på att den här resan har jag redan färdats och vis av erfarenhet så gäller det att finna balansen.
När våra vänner från Linnfrämjandet åkt för att frälsa resten av världen från dåligt ljud så rafsade vi ihop Keilidhsystemet igen och Andreas som har år av erfarenhet av just dem ägnade en timme eller så på att ställa upp dem. Sedan spelade vi i flera timmar på dem med endast Spotify Premium via en Laptop som källa med god behållning.
Känner en kille som jag med bestämdhet vet funderar på att byta ner sig efter gårdagens öronöppnare,finns nog risk att det snart står två par Keltik inom fyrkantenområdet..
|
[/img]
[/img]
[/img]
[url=http://forumbilder.se]
[/img]
