|
Efter en oändlig tid med hifitorka så kommer nu äntligen de oförglömliga myskvällarna som ett vackert välljudande pärlband där upplevelse efter upplevelse fyller undertecknades musikälskande sinne. Jag vet knappt vart jag ska börja. Förra Lördagen bjöd på Luleåträff med INOtema med god behållning hos OliT och StefanW. Intrycken hade nätt och jämnt hunnit sätta sig innan jag fick förmånen att få lyssna till ett schysst Linnsystem av lite bättre sort i Boden.
I bland så har man turen att vara ledig när roliga evenemang går av stapeln och allting stämmer. Så var fallet i Lördags,- i dubbel bemärkelse! Då förhoppningarna var stora om att hinna med mycket så hade vi förståndigt nog börjat rätt så tidigt. Redan vid 14-tiden dök ett glatt sällskap upp utanför den Linnistiska högborgen vid Norrlands Riviera, och hämtade upp mig och ett Linnslutsteg för vidare transport till Burke Shelley. En trio bestående av Ivor(undertecknad),Järnet samt Bassman stegade ånyo fyllda av förväntan in i Benkes imponerande bibliotek. Redan i dörröppningen så hördes gott Tune strömma mot oss från de ack så vackra skotska mini-Keltikarna som stod uppställda i biblioteket. Efter kärt återseende av medlemmarna i ”järngänget” och obligatoriskt handslag bjöds det på konjak av välsmakande tillika ljudförbättrande karaktär. Tilltugget bestod i gammal fin Öronvaxanda av oliver,snittar,kex och annat som kraftigt bidrar till feelgood känslan. Här bjöds även undertecknad på en snabbkurs i dessa ädla brända drycker, vars eftersmak sitter i en hel eftermiddag. .
Tony the man,kom med ett förslag till tema för kvällen, och lite sköna aktiviteter vilka vi självklart nappade på omgående. Tony hade dagen i ära, bemödat sig med att transportera med sig, dels en CD-spelare,ett rörbestyckat slutsteg,högtalare och en massa annat roligt. Tanken var att höra ifall en nätkabel från Nordost med en prislapp på runt 7000:- riksdaler var en bra förbättrande investering ,eller mest som den där åtråvärda getmjölken som bara går att komma åt en gång per år på Himalayas brantaste sluttning men som å andra sidan sägs få tallrikslagret i LP12 att spinna som en katt på ett ytterst musikaliskt sätt. Någon produkt som ska rädda prylarna vid överslag fick också vara med på ett hörn under kvällen tillsammans med en strömrenare.
Högtalarna,vars stativ vägde som en smärre elefant, kom från Dynaudio och var ungefärligen i storleksordningen av ett par piP. Kanske aningen större och betydligt tyngre. Dessa fick sin drivning via en rörhistoria från Audio Research och källan var tidigare nämnda CD spelare som var med redan på förra mysaftonen med Järngänget. Mark Knopfler & Emmylou Harris,John Fogerty var bara några som följde oss under kvällen tillsammans med ovanstående prylar, vilket i sig är en bedrift med tanke på den blåis som bildats ute på gårdsplanerna sedan tövädret frusit på under föregående natt. Halkigt före och bära ömtåliga saker, är spännande aktiviteter som förhöjer stämningen ytterligare på en sån här träff. Benke,eller,förlåt Burke menar jag, passade även på att visa vart skåpet ska stå med sin fina Ariston RD11,ja eller Linn LP12 för de mer petnoga läsarna. Burkes imponerande skivsamling fick det riktigt trångt i mina byxor och vips hade i vart fall jag tappat uppfattningen om både tid och rum,vi hann inte med mer lira hos Burke och sist av allt var Jag och han med att lämna biblioteket. Benke bjöd på en riktig upplevelse i sin förevisning av sköna 1970-tals plattor,eller vad sägs om en sajnad Deep Purple Made in Japan av självaste Ian Gillan? Inte sliter man sig så lätt från ett sådant musikens tempel minsann. Vi fick avbryta oss i vinylorgien när tutan ljöd från Järnets bil vilket var signalen för att vi var på väg till nästa stopp..
Vilket visade sig vara i en källare i Munksund hemma hos Urban. Här bjöds det dels på spillolja från Lettland,eller hur var det nu Litauen,troligtvis Litauen och definitivt transformatorolja från det sista driftssatta RMBK kärnkraftsverket Ignalina av Tjernobyltyp(Reaktor Bolsjoj Mosjnosti) Till snapsen bjöds på musik från Urbans hemmabyggda högtalare vilka visade sig spela så överlägset klockrent att vi inhiberade fortsatta planer på att driftsätta Dynaudioburkarna. Det som fick vara med och leka av grejorna från Burke var rörriggen och CD-spelaren. Järnet förklarade väldigt pedagogiskt och uttömmande om principen bakom linjekällor och jag tycker att balansen spela musik och surra var troligtvis rätt så lagom. Tiden vilken vissa påstår är konstant,sprang snabbt iväg och det var dags för nästa mellanlandning hos allas vår Bassman AKA Rufus,ja kärt barn har många namn och innan vi visste ordet av befunno vi oss i en av en viss Öhman akustik-tweakad källare med sötaktig doft i väggarna. Här slog MysfaktorOmetern nästan i botten och så även dB mätaren stundvis,piP trollband oss och fick kvällen i ära bekanta sig med både Audio Research och Linns söta lilla 5105 steg.
Vår vän pipan åkte fram och undertecknad fick förmånen att vara nikotinist för en kväll tillsammans med andra tjuvrökare för kvällen,något som lyfte upplevelsen ett par snäpp ytterligare. Lite Tunedemande och spelande på Dynaudioburkarna fick klockan att ånyo ta ett jättekliv varpå vi en halvtimme senare behagligt satt i Tonys imponerande lekrum. Här glömdes både tid och rum till musiken som det pampiga Dynaudio Evidence Temptation systemet hade att erbjuda. Här hade det skett rokad på prylar sedan förra gången och det karaktäristiska blåa skenet från Mcintosh mätarna fick det omedelbart att vattnas i munnen på undertecknad. Att rör berör är det nog inget snack om. Bassman frågade lite ödmjukt ifall vi ville smaka på hans ytterst blygsamma anrättning - om vi hade tid vill säga att slita oss från riggen. Han och Linkan hade nämligen varit schyssta och fixat krubbet under tiden som vi andra vältrade oss i musikens underbara värld. Middagen smakade som väntat utsökt och vinet satt som en knogmacka till maten. Mellan tuggorna serverade Järnet prov på imponerande kunskaper och fast jag redan vet att han är som en hybrid av Öhman, Bremen,Ernst Degner,och sig själv förstås så kan man aldrig sluta imponeras av hur mycket kunskap den mannen har innanför sin skalliga svål. Dessutom, kvällen i ära rattade han till vår stora gjädje aftonens transportfordon så vi andra kunde mjuka upp diskantområdet lite lämpligt.
Efter middagen hade vi en god stunds tunedemande med dessa jätteklossar och innan vi visste ordet av så var klockan mitt i natten! En summering av kvällen var att det spelade riktigt schysst på alla ställen och att vi absolut måste göra om det här snart igen! Någon gång på efternatten kom jag hem. Burke fick innan vi skiljdes åt för kvällen med sig mina Linn Keilidh och ett löfte om att åka aktivt senast under morgondagen.
Så blev det också och i skrivande stund så har Benke och Jag precis avslutat en mysig Jam-session med aktiva Linn Keilidh. Riktigt jävla rock´n roll! LP12 och DEN skivsamlingen tillsammans med ett par aktiverade Keilidh är fan mumma det med,och tundedem mässigt så måste jag min vana trogen säga att de slår många stora system på fingrarna.
I natt kommer jag drömma om HAIR och AQUARIUS,så sjukt bra!
PS:måste flika in med att tipsa om Brother Louie med The stories för alla er stackare födda i bedrövelsens tidevarv,Oh my fucking god så bra!
_________________
Tung Old School Linnist
|
Register
Login
FAQ
Search
