Idag var en bra dag!
Hittade Elvis Presleys första LP i en tysk Monopress från tidigt 60-tal i kanonskick!!!. Jag har under en tid letat efter denna skiva i mono av den enkla anledningen att den spelades in i mono. Någonstans kring 1963 så gjordes den om till ”electronic stereo” och det verkar vara denna som sedan har används för CD och alla andra utgåvor sedan dess. Resultatet: det låter skitkonstigt med en massa eko och bas som inte är i takt.
När jag spelade den idag fick man verkligen en känsla av hur den lät i Sun studion där mellan 1954 och januari 1956. Naturligtvis så är frekvensomfånget uppenbart reducerat och det distar en del, men det är samtidigt en jädra sväng. Detta är en riktigt bra legendarisk platta, förvisso med en del ballad bottennapp, som borde finnas i varje seriös skivsamling. De flesta av låtarna har man hört till leda i de konstiga stereoversionerna, men här kommer allt verkligen till rätta.
När jag lagade mat ikväll så spelade jag min nyinköpta LP och berättade för hustrun att två av låtarna på skivan spelade Elvis på sin sista konsert i juni 1977. Antingen så utvecklades han inte särskilt eller så var detta bland det bästa han någonsin gjort. Jag tror på det sistnämnda och det gjorde kanske han själv också…