Jag har också testat och kommit fram till att det är skillnad på brända och original i ljudkvalité, vilket svider i ingenjörstarmen så det skriker om det. Jag är fullkomligt övertygad om att även en Mimik I med trött laser klarar av att läsa upp alla bitar korrekt, nämligen. Jag tror inte det handlar om bitarnas korrekthet. Det närmaste jag kan komma i min privata lilla gissningslek är att allting handlar om hur pass jämnt och fint man kan klocka ut bitarna en efter en till D/A-omvandlarna, och att den processen på Linn-spelare på något sätt är hårdare knuten till bitarnas placering på CDn än vad det den är på andra CD-spelare. Kanske att klockan styrs av nästa inkommande bit eller något? Upplever nämligen att andra CD-spelare (kanske för att dom är så kassa även med originalskivor?

:P) inte gör lika stor skillnad på skivor och skivor med samma bitar på.
Skillnad är det iaf och mina kunskaper räcker inte till för att förklara fenomenet. Frustrerande, men .. så är det med mycket i den här hobbyn. Började nästan gråta när jag för ett tag sen insåg att jag måste ha silverkabel. 20kHz ska bannemig inte vara svårt att skicka oförändrat juh!