Hej allesammans,
Nu har jag smugit i bakgrunden och läst gamla forumtrådar i någon veckas tid och det är nu min tur att visa mitt budgetsystem.
Linnviruset angrep mig redan i tonåren. Det fanns en linnaffär bredvid min gymnasieskola och vid första besöket där spelades layla från claptons unplugged på ett 12:a-system och keltiklådor. Det ledde inte enbart till en förändrad uppfattning av ljud och musik, utan även rubbandet av sociala relationer. På sommarlovet arbetade jag för att lägga varenda krona på en mimik (av den första utgåvan) och tackade samtidigt nej till massor av roliga upplevelser med vänner och flickvän. Idag anser jag mig naturligtvis stå över materiella förgängligheter som exempelvis nya högtalare. För övrigt älskar jag soul och i stort sett all afro-amerikansk musik som blues och jazz samt vitt 60-tal.
Första linnprylarna var träffande nog linn index högtalare på stenstativ, som trots sin musikalitet (jämfört med tidigare köp-å-släng apparater) aldrig egentligen kändes som något riktigt lyft. Efter det blev det som nämnts en mimik I och därefter en intek samt med något års mellanrum keilidh:er. Sedan levde jag med de prylarna rätt länge och var ganska nöjd enbart med det faktum att jag hade "linnsaker" tills jag blev biten av vinylen. 12:an köpte jag av Anders i götet för fyra-fem år sedan. Har varit student under sex års tid och har inte kunnat uppgradera mer än till lingo och adikt under den perioden. För ett tag sedan påpekade jag för Anders att riggen hemma aldrig (vad jag kan minnas) har låtit i närheten av den speciella karaktär som linn på demo i affären gör. Rimligen är det försteget i inteken som är slut, menade Anders och vid en jämförelse var det givetvis uppenbart att intekens femtonåriga försteg, som jag spelat så s-tans hårt att säkringen poppat ett otal gånger, var helt värdelöst. Därefter knippsade Anders av ledarna mellan försteg och slutsteg i inteken och sålde mig en begagnad kolektor, vilket gjorde en sjuh-lvetes skillnad. Så nu har jag:
12:a med ittok, förmodligen den första generationens lvii:a som väl reviderades ett par gånger innan den bytte namn till lviii, lingo I med ny intern elektronik i 12:an, adikt, ny motor, nya fjädrar och gummin.
kolektor
intek som slutsteg!
första gen keilidh, antar jag, med stenfötter
k400 och svart signalkabel.
12:an är nyjusterad, mycket i den är nytt och den känns helt ok. Den beter sig helt annorlunda efter att fjädrarna och gummina byttes både i avseende av ljud och hur den "gungar".
Sist måste jag säga att mycket har förbättrats efter att ha läst forumet och efter att ha testat olika tips om sladdföring och möblering etc. Tyvärr har jag många musikälskande vänner, men ingen som bryr sig ett spår om att lägga pengar på hårdvaran så jag har intet att jämföra med. Jag kan exempelvis inte svara på hur det funkar med inteken som slutsteg då jag inte har något att sätta den i perspektiv med.
Men ljudet har efter omplaceringar; ingen vinkling på högtalarna, bättre placering av lingon (även om det SER helt galet ut), bättre koppling av strömkablarna, vattenpassning av 12:a och högtalare, efterdragning av basarna etc, blivit mycket bättre. Med mina gamla prylar låter musiken trots allt väldigt kontrollerad, exakt, rapp, svängig och kul. Den oerhört stora bristen tror jag dock, har bara tonlägets demouppsätning att jämföra med - vilket inte är riktigt relevant, är att första gen:s keilidh orginaldiskanter är såväl förbrukade efter tio år som helt enkelt dåliga. Efter en löne- och principkonflikt på min förra arbetsplats är jag nu arbetslös med hedern i behåll och har inte pengar till några större äventyr.
Därför frågar jag forumet om ni anser det värt 2200kr att byta orginaldiskanter i kailidh:erna eller om man helt enkelt ska vänta tills det finns pengar till ninka eller katan eller liknande? Röster och mellanregister sjunger tillbakadraget och matt trots att strukturen finns där...
trevligt att vara här,
iffen
Last edited by Iffen on Wed Apr 18, 2007 00:14, edited 1 time in total.
|