selleri.de

Så var det dags att bekänna färg efter att ha smugit omkring på selleri i ett par lärorika månader =)

Jag dirigerades hit till forumet av en inbiten Linn-fantast (Per) i ett skede då jag stod och vägde lite angående hur jag skulle spendera en del pengar som märkligt nog överlevt mina extravaganta levnadsvanor. Jag har alltid varit en musikfantast men mitt förhållande till hifi och dylika apparater kan kanske hårddras lite till att ha utsträckt sig till att beundra designen på de LK-lådor som Per hade stående hemma i hyllan. Dagen då han skaffade Keltik så började jag så smått att tvivla angående hur mentalt tillförlitlig han egentligen var...man gömmer inte precis undan ett par Keltik i hörnet, de har en tendens att fullständigt dominera ett rum, lite som ett svart hål

Nåja, LK-lådorna var så fruktansvärt snygga och så annorlunda från alla de andra gigantiska metallklumparna att jag föll för frestelsen och slog till på en Majik och en Numerik när de dök upp. Det gamla Sharp All-In-One systemet fick flytta ner i källarförrådet och allmän förnöjelse uppstod när Linn-kontakter monterades på högtalarnas kabel...Det var inte så att de kontakter som satt på kablarna inte var kompatibla med Majiken, nej då, vi talar högtalarkabel av kläm-fast-med-skruv modell, med hisnande tjocklekar på 1 eller 2 millimeter. Det var knappt att de gick att få fast i kontakterna. Numeriken var väldigt viktig då jag i princip alltid hade en mp3-lista gåendes här hemma och ville försäkra mig om bästa möjliga kvalitet på ljudet från datorn. Jag köpte ett M-Audio Audiophile 2496 också på rekommendation och visst blev ljudet via datorn mycket bättre.

Sedan känns det som om det gick väldigt snabbt...En knapp månad senare så hade jag inhandlat ett par aktiva Keilidh tillsammans med två LK100 och Majiken övergick till att tjäna endast som försteg, ett litet tag senare så parades Numeriken med en Karik och helt plötsligt så fann jag mig själv förklarandes de två stora rullarna med K600 på golvet för besökande föräldrar...Jag är inte helt hundra på att jag lyckades, jag tror inte 'men...ljud och så, kabel...måste komma fram?' kvalar in på topp hundra listan över retoriska och verbala dråpslag. I vilket fall som helst så fick Per avsättning för sin Kolektor här när han bytte upp sig till Kairn och Majiken pensionerades helt och hållet. Någon månad senare så köpte jag ett par aktiva kort billigt på Ebay och ytterligare en månad framåt i tiden så hade ett tredje LK100 inhandlats. I dagarna så fick jag Ninka-diskanter inmonterade i Keilidhen och fick också tag på en monteringsplåt för korten som saknades i steget.

Här följer lite bilder, tyvärr tagna med en dålig kamera. Jag har planer på att renovera min lägenhet lite och följdaktligen så har jag inte riktigt möblerat och inrett ordentligt så rummet är en smula kalt. Jag fuskade med lite ljus för att mjuka upp intrycket men det är lite svårt för kameran. Vi ska inte uttala oss om kvalitéen på fotografen...







Uppe på Tonläget i göteborg fick jag även för första gången höra lite av det aktuella Linn-sortimentet, bla Unidisk SC, 2.1 och 1.1 genom Majiks steg. Förvisso nyttigt för referensramarna men jag blev lite orolig för att jag sköt mig själv i foten. Efter att ha hört detta, skulle mitt eget system fortfarande kännas kul? Glädjande nog så är jag fortfarande jättenöjd med mina grejer och det introducerades en helt ny dimension med det tredje steget och de nya diskanterna. Det var nästan så att jag blev skeptisk när jag först lyssnade på det, så stort tycker jag att steget var. Känslan håller dock fortfarande i sig så här en vecka senare och skivorna går i princip non-stop här nu. Just det ja, skivorna...av någon anledning så kör jag inte mycket mp3 nuförtiden...och skulle någon erbjuda mig ett par Keltik att dominera mitt vardagsrum så skulle jag dansa runt dem klappandes mina små händer av glädje =)

Då jag är en novis i de här sammanhangen så kommer ni nog inte att märka av mig så mycket i de tekniska diskussionerna här på selleri, mer sannolikt är väl att jag poppar in under musiktrådarna för att lägga ett skivtips eller två. Jag har en tendens att bli väldigt begeistrad när jag får tag på en bra skiva och måste då dela med mig av den till min omgivning, vare sig den vill eller inte.

Härlig berättelse o LK-lådorna rockar!
Tusan vad snygga de är. Dagens AVlådor suger.

Kändes lite som juletider!, när jag kom i på din tråd. Myssssss faktorn är hög med ljusen.

Även om den kanske inte låter så mycket bättre så tycker jag att du borde köpa en gammal Kairn bara för att fullända old - school känslan. Då har du systemet som på 90-talet var Top-of-the-line ända fram till slutstegen och sen bara jävligt bra. Mysigt.

/Henrik

_________________
Mina annonser på AudioWoof

Ahhh, härligt system. Det där kan man sitta nöjd med länge länge.
Nu är det bara att du lutar dig tillbaka och njuter av musiken.

_________________
/Andreas

Ceud mìle fàilte Kamarg
Du och jag har börjat i samma ände för min första Linn-låda var också Majik som sedan ersattes av Kolektor och mina första Linn-högtalare var Keilidh. Bilderna behöver du inte skämmas för, de återspeglar säkert verkligheten ganska bra och på det här forumet är det hifi som gäller och inte tunndistorsion och färgtemperatur. Det ser mysigt ut med tända ljus, konturer av massa LK-lådor och lite nedsläckt i rummet.

Själv föredrar jag Kolektor före Kairn men då väger jag in utseendet väldigt mycket. Jag gillar inte luckan på Kairn.

Nu väntar jag bara på ett skivtips från dig!

Äntligen en presentation här på Selleri Kamarg! Har förstått att Per har tjatat en hel del...

Visst är det ett supernice system du har därhemma! Det svängde ju ordentligt när vi var hemma hos dig redan i april. Sedan dess har det ju dessutom hänt ytterligare saker i systemet och jag förstår att du sitter klistrad framför dina Keilidh! Grattis!

Ser också fram emot lite skivtips!

Känner att pressen ökar på plånboken efter Pers kategoriska uttalande om tre slutsteg till aktiva Keilidh efter din senaste affär...

Bara att buga till ett fantastiskt system, mysigt värre med ljusen, bara en flaska vin och en 12:a som saknas.

_________________
För att komma till källan måste man simma mot strömmen.

Ja, tyvärr så kan jag inte erbjuda någon lättnad, det slitna 'allt blir bättre' stämmer nog rätt så bra på vad jag har upplevt hitintills. Mest slående och uppenbart på mitt system är att lågfrekvent bas har fått mer definition. Det som innan var lite av ett suddigt muller i soffan är nu mer distinkt och lättare att ta till sig. Även mellanregistret spelar tydligare medans diskantens karaktärsförändring är svår att härleda. Jag bytte som sagt till Ninka-diskanter i samma veva. Summa summarum så spelar hela systemet mer avslappnat och oansträngt. [Det är kul att spendera andras pengar...tror jag såg en Klout på Hifimagasinets sida ]

Tänkte ta mej friheten att ladda upp några bilder från senaste lyssningskväll hos Kamarg. Vi hade länge talat om en kväll för att jämföra LP12-an mot CD, i detta fall Ikemi. Kanske inte just jämföra min LP12a med just en Ikemi, jämförelsen blir om inte annat orättvis eftersom LP12an kostat mig mer än en Ikemi. Kamarg var (är?) inte lika övertygad som mej och teatime i LP-formatets förtjänster. Jag är en flitig förespråkare av vinylspelarinköp. Av den anledningen förla vi träffen hemma hos Kamarg, det är ju inte dumt att göra jämförelser på hemmaplan. Många lådor att släpa blev det, även en av mina hifimöbler eftersom det annars skulle bli ont om plats.

Direkt efter inkoppling av LP12an började vi lyssna, och jämförde lite med Ikemin. Resultatet var faktiskt lite förvirrande, och inte riktigt vad i alla fall jag förväntade mig. LP12an lät bra, förvisso, men spelglädjen, basdrivet och svänget som jag är van med ville inte riktigt infinna sig, enligt min bedömning i alla fall. Ikemin lät toppenbra.

Min IKEA Corras bänk som var medtagen är ursågad i botten, för att själva hyllplanet ska bli lättare och spänstigare a la ursågat Lackbord. Kaneke trampolintolvan inte gillar ursågade Ikeabord? Skivspelaren bytte plats med Ikemin, och jag kan inte säga annat än att det känns som att skivspelaren trivdes mycket bättre på det icke ursågade bordet.

Det kan vara något svårt att jämföra prestandan på skivspelare och cd-spelare. Själva ljudet är så grymt annorlunda! LP-spelaren låter lite flummigare/mjukare, och CDn är exakt och detaljerad. Lyssnar man till tune dem, livekänsla och spelglädje så är i alla fall mina slutsatser att jag gör rätt som väljer att köpa en platta på vinyl om jag hittar den. Vad tyckte ni övriga, Kamarg, teatime och Peter (ej ännu sellerimedlem)?

Det var en supertrevlig kväll. Trots lite jämförelser hann vi med mycket musik!

Trampolin mår bäst på ett stabilare underlag (som ni märkte så småningom...). Den är gjord för det.

/M

_________________
Take Care to get What you Want or you Will be Forced to Like What You get

Japp, i teorin hade jag ju hört det också, bara aldrig testat praktiskt. Hemma på Quadraspire vägghylla trivs trampolintolvan toppen!

Jag glömde skriva att vi jämförde Corrasbänkarna mot slutet av kvällen, och Ikemin flyttades mellan standard bänk och ursågad. Nu hade förvisso inte bänkarna exakt samma uppställning, standardbänken hade hjul monterade, och den ursågade stod på piggarna som hjulen normalt sitter på, men utan hjul, och på mynt, för att stå helt i våg. Ikemin presterade mycket bättre på den ursågade bänken, och skillnaden var förvånansvärt stor.

Ni verkar ha haft det kul, både äkta diggande och lite skönt nörderi!

Jag noterar Fleetwood Mac - Live at Boston Tea Party på bilden med bordet och snusdosan. En VANVETTIGT bra platta! Kul.

Mm, det var en kul kväll, dock så kan vi väl konstatera att vi kanske inte funderat så mycket på vad det egentligen var vi jämförde. Inte för att det spelade så stor roll, det var mest en bra ursäkt för Pink-Floyd-i-90-kul =)

Den ursprungliga avsikten låg någonstans i närheten av att jämföra vinyl-mediet mot cd-mediet då många av de engagerade skåningarna är förespråkare av det förra medans jag inte riktigt är övertygad. Sagt och gjort, lundensarna packade bilen med allsköns utrustning samt en del vinyl, främst ny sådan då vi kunde vara något sånär säkra på att vi hade samma mastring/mix då. Denna ansträngning var kanske onödig då man beaktar förhållandet mellan källorna; 1xIkemi kontra 10xIkemi...

I vilket fall som helst, efter installation, ominstallation (12'an), en sen middag på den lokala pizzerian (med tillhörande diskussion om vad poängen egentligen är med de där spelautomaterna) samt efterföljande kaffe med slölyssning så gjorde vi den första seriösa jämförelsen: The Knife - Silent Shout - Silent Shout, LP--->CD.

Resultatet var...mindre bra om man nu ska ta sin framtida ekonomi i beaktande. Jag gillar min Ikemi, skarpt, men den lät hemsk efter att ha hört 12'an. Det var inget speciellt som jag tänkte på under det att vinylen gick, då hade jag fortfarande någon sorts illusion om att utvärdera mediet, utan det var kontrasten att gå från 12'a till Ikemi som var så markant. Ikemin lät osynkad, som om trummor, basgångar och keyboard-slingor låg lite ur fas. Det räckte med en låt för mig sen fanns det ingen poäng med att fortsätta jämföra. Vi körde några spår till men det övergick snabbt i att spela medhavd musik och att dricka lite god öl (Empire) och lite mindre god öl (Cobra, vars etikett stolt proklamerar att det är dags för oss att lära oss dricka öl med ris som basingrediens i). Peter uttryckte väl det bäst: "Vi kan väl köra cd-skivorna först och vinylen sedan så blir låten rolig att höra båda gångerna."
Snurrar minst en gång i veckan här hemma och jag håller med, fruktansvärt bra!

Jag tar mej friheten att citera ett email som Kamarg skickade till mig för någon tid sedan. Någon resultat fick vårt vinylhemdemo i alla fall.