Mina Ino pi60(s) drivs av Solo och mina piP(s) av Lejonklou Boazu. Känner definitivt inte att det ”saknas nerv och sväng” när jag lyssnar på musik.
Spännande kombo:s du har! De skulle jag vilja höra själv.
Det kanske stämmer att den traditionella Ino ägaren väljer utrustning efter rekommendationer från Ingvar själv eller Ljudtekniska sällskapet. Och då enligt devisen att utrustningen inte ska gå att detektera i blindtest - det vill säga anläggningen ska återge inspelningen utan att tillföra något som vår hörsel kan detektera. Vilket traditionella PRAT/Tunedem anhängare brukar fnysa åt, eftersom det bara ska vara upplevelsen av det musikaliska slutresultatet som betyder något.
Jag upplever att även Linn numer ibland beskylls för att vara mer intresserade av mätmässig neutralitet än musikalitet, när de argumenterar för att deras Exakt teknik och nya konstruktionslösningar är bättre på att bevara och återskapa den ursprungliga insignalen än tidigare produkter.
Jag själv ser inget oförenligt motsatsförhållande mellan dessa utvärderingsmetoder. En helt neutral återgivning som inte påverkar insignalen hörbart mer än göra det möjligt att avlyssna som vi vill, ska också kunna återge allt av den inspelade nerven och svänget i musiken.
Min erfarenhet är att när du lyckas ta bort förvrängningar och påverkan från anläggningen kan du uppleva det som att något saknas i musiken. Det är lurigt, tills du landar i att det som försvunnit faktiskt inte borde varit där från början och istället har du nu ännu enklare att fullt ut bara njuta av den inspelade musiken.
mvh, mats
Register
Login
FAQ
Search
