selleri.de :: Sourse first debat i ett annat forum

Bill50x wrote:

Rutger wrote:
Visst får du skoja lite!
Många i LTS tekniksektion är skeptiska till hörbart jitter, utom Ingvar Ö.
Spikes är bättre.
Transporter låter olika.
Signalkällan är viktigast.
Bi-wiring låter bättre. ( Att det är bättre beror inte på en dålig filterkonstruktion )
En bra switchad nätdel är bättre ljudmässigt än en konventionell.

OBS! Detta gäller, enligt min mening, om man lyssnar på musik enligt " Tune dem" metoden.
Och jag kan kontra med
Spikes är sämre
Det är ingen skillnad med bi-wiring

Detta är att kasta sand på varandra och är knappast konstruktivt. Tar vi bi-wiring tex. Vilken av de två exemplen av bi-wiring jag tog upp refererar du till? På vilket sätt låter det "bättre"? Du menar inte bara annorlunda? Har du någon möjlig förklaring till varför det låter bättre?

Spikes. Återigen, har du testat? Vet du att spikes alltid är bättre eller är det Pappa Ivors eko jag hör? Själv har jag hört spikes excellera i vissa tillämpningar och vara sämre i andra. Som jag nämnde, ett vibrerande trägolv är ingen lämplig grund för bra ljud. Å andra sidan kan man lägga en stor matta på golvet för att dämpa detta. Dvs, det är inte en isolerad lösning som är det väsentliga utan helheten. Sedan kan man Tune-dema hur mycket man vill.

/ B

Rutger wrote:

Jag tror att Bill 50x och jag helt enkelt lyssnar på helt olika sätt.
Om jag bedömer en anläggnings musikaliska återgivning lyssnar jag " Tune dem ". Jag kan även lyssna på traditionellt " Hifivis " dvs. dela upp intrycken i bas mellan och diskant, perspektiv mm. Problemet är att detta lyssningssätt, att lyssna traditionellt, för mig, sällan eller aldrig ger någon riktigt stor musikupplevelse.

Bill50x wrote:

Rutger wrote:
Jag tror att Bill 50x och jag helt enkelt lyssnar på helt olika sätt.
Om jag bedömer en anläggnings musikaliska återgivning lyssnar jag " Tune dem ". Jag kan även lyssna på traditionellt " Hifivis " dvs. dela upp intrycken i bas mellan och diskant, perspektiv mm. Problemet är att detta lyssningssätt, att lyssna traditionellt, för mig, sällan eller aldrig ger någon riktigt stor musikupplevelse.
Vi är nog inte så långt ifrån varandra, utom att vi kanske fokuserar, eller åtminstone förklarar lyssnandet på olika vis.

För mig är det viktigt att det låter "verkligt" dvs som att det faktiskt är musiker av kött och blod som spelar. Nu är det inte alla (rentav bara några få) inspelningar som förmedlar detta på ett bra sätt. Jag delar inte upp lyssningen i diskant, bas osv, det slutade jag med för 20 år sedan. Det leder ingen vart.

Faktum är att en enkel inspelning i någons vardagsrum (finns en del sådant, kallas ofta för "low-fi") ofta är bra mycket mer musikaliskt och engagerande än när Steeley Dan spenderat 2 år i studio. Lyssna på The Moldy Peaches eller varför inte Lesbo Pigs så förstår du vad jag menar. Ibland svänger det inte ens och det beror nog på... ja just det, det svänger inte. Men det låter fan så trovärdigt trots att man hör surret från taskiga mik-förstärkare, burkig akustik från olämplig inspelningslokal osv. Men du är DÄR och det kunde lika gärna vara hemma bland dina kompisar.

Och det är den känslan jag vill ha, det som man hör live. Oavsett om det är hemma på en fest med någon som plinkar på en gitarr eller en konsert med Emiliana Torrini på Nalen. Det har inget med en ljudmässig hifi-återgivning a la LTS att göra. Men om jag ska vara lite provokativ, det har inget med Linns tune-dem heller att göra. Mer tydlighet, mer följa melodi, mer "sväng" är inte alltid mer rätt. Bara för att lite kryddor på maten gör denna mer välsmakande betyder inte att det blir bättre ju mer kryddor man har.

Ska jag vara riktigt provokativ så vill jag påstå att de sämsta miljonanläggningarna får mig att somna efter 5 minuter hur bra de än låter rent ljudmässigt. Men de sämsta setuperna av Linn-anläggningarna driver mig ur rummet inom 5 minuter hur rytmiskt och kul de än låter! Och där hjälper inga spikes eller bi-wiring. Det låter bara väldigt illa. Jag tror det beror på att den som trimmat in dessa (dåliga) anläggningar faktiskt glömt musiken och bara koncentrerat på det som är "typiskt Linnskt".

/ B

Rutger wrote:

Om du gillar " live" med något sämre tunedem kanske Naim skulle falla dig på läppen?

Bill50x wrote:

För mig är det viktigt att det låter "verkligt" dvs som att det faktiskt är musiker av kött och blod som spelar. Nu är det inte alla (rentav bara några få) inspelningar som förmedlar detta på ett bra sätt. Jag delar inte upp lyssningen i diskant, bas osv, det slutade jag med för 20 år sedan. Det leder ingen vart.

Bill50x wrote:

Och det är den känslan jag vill ha, det som man hör live. Oavsett om det är hemma på en fest med någon som plinkar på en gitarr eller en konsert med Emiliana Torrini på Nalen. Det har inget med en ljudmässig hifi-återgivning a la LTS att göra. Men om jag ska vara lite provokativ, det har inget med Linns tune-dem heller att göra.

Bill50x wrote:

Mer tydlighet, mer följa melodi, mer "sväng" är inte alltid mer rätt. Bara för att lite kryddor på maten gör denna mer välsmakande betyder inte att det blir bättre ju mer kryddor man har.

Bill50x wrote:

Men de sämsta setuperna av Linn-anläggningarna driver mig ur rummet inom 5 minuter hur rytmiskt och kul de än låter! Och där hjälper inga spikes eller bi-wiring. Det låter bara väldigt illa. Jag tror det beror på att den som trimmat in dessa (dåliga) anläggningar faktiskt glömt musiken och bara koncentrerat på det som är "typiskt Linnskt".

sköldpadda wrote:

Jag har hört Naim ett antal gånger på Tonläget, och några fler gånger. Varje gång har jag blivit imponerad av vad de presterar. Då lyssnar jag på musiken, känslan i musiken. Jag är övertygad om att jag skulle vara väldigt nöjd med en Naimanläggning. Dessutom e ju de äldre varianterna vansinnigt snygga. Men de gånger jag hört Naim på Tonläget, och sen bytt till en Linnanläggning så känner jag "Wow, det är ju så här det skall vara!" Svänget blir helt enkelt ofantligt mycket bättre.

/Martin

Ayn wrote:

Nä, nu missförstår du mig lite tror jag. Det jag menade med min lilla (...) anekdot är att jag inte tycker CD-spelare brukar skilja sig ljudmässigt på ett sånt sätt att man fattar direkt hur mycket bättre eller sämre de är jämfört med annat. Detta är oavsett spelare. Visst hör jag att en Ikemi låter bättre än en Pioneer-DVD, men min poäng är att om man A/B-lyssnar är det inte enorma skillnader det är tal om. Däremot märker man om man testar under en längre tidsperiod att det är väldigt lätt att trivas med den ena spelaren men inte den andra.

Jag är galet nöjd med min Ikemi och hyser inga misstankar om att den inte skulle vara frisk.

sportbilsentusiasten wrote:

Jag tycker det är STORA skillnader mellan olika CD-spelare.
Source first gäller både tune dem o om man lyssnar till ljud.
Precis som för vinyl minskar skillnaderna ju längre bak i kedjan man kommer.

Att (som oftast de på pink fish o Naim's hemmaforum anser) det ska krävas långvarig lyssning för att utvärdera skillnader o "om det är värt pengarna" - är enl mig tokfel

Man hör direkt om det är bättre eller sämre.
O då brukar jag även direkt veta om det för mig är värt slantarna.
Har "stått över" många gånger pga
A/inte bättre
B/inte värt pengarna

Ayn, kolla upp Ikemin. (låt tex Lejonklou gå igenom alla kabelriktningar)
Du kan iof ha en sjusärdeles bra Pioneer

Ayn wrote:

Men det du missar (där du har tokfel, så att säga) är att det är en stor skillnad mellan det och att det faktiskt blir en wow-upplevelse för alla lyssnare. Skillnader mellan högtalare är mer direkt uppenbara skillnader, men något bättre musikaliskt flyt kan de ju som bekant inte trolla fram om det inte finns där från början. Åtminstone där hoppas jag vi är överens.

Så snälla, försök bortse från mitt exempel och hitta fel med en Ikemi jag är helnöjd med, och försök istället uppfatta poängen jag försöker driva igenom.

Author:	pekka71 [ Thu Mar 29, 2007 20:56 ]
Post subject:
dags att ändra signaturen Magnus eller har ni systemet installerat än

Author:	M4gnetic [ Thu Mar 29, 2007 21:47 ]
Post subject:
jeep, d e nog dags snart... /M

Author:	Rutger [ Thu Mar 29, 2007 22:38 ]
Post subject:
Bill50x wrote: Rutger wrote: Visst får du skoja lite! Många i LTS tekniksektion är skeptiska till hörbart jitter, utom Ingvar Ö. Spikes är bättre. Transporter låter olika. Signalkällan är viktigast. Bi-wiring låter bättre. ( Att det är bättre beror inte på en dålig filterkonstruktion ) En bra switchad nätdel är bättre ljudmässigt än en konventionell. OBS! Detta gäller, enligt min mening, om man lyssnar på musik enligt " Tune dem" metoden. Och jag kan kontra med Spikes är sämre Det är ingen skillnad med bi-wiring Detta är att kasta sand på varandra och är knappast konstruktivt. Tar vi bi-wiring tex. Vilken av de två exemplen av bi-wiring jag tog upp refererar du till? På vilket sätt låter det "bättre"? Du menar inte bara annorlunda? Har du någon möjlig förklaring till varför det låter bättre? Spikes. Återigen, har du testat? Vet du att spikes alltid är bättre eller är det Pappa Ivors eko jag hör? Själv har jag hört spikes excellera i vissa tillämpningar och vara sämre i andra. Som jag nämnde, ett vibrerande trägolv är ingen lämplig grund för bra ljud. Å andra sidan kan man lägga en stor matta på golvet för att dämpa detta. Dvs, det är inte en isolerad lösning som är det väsentliga utan helheten. Sedan kan man Tune-dema hur mycket man vill. / B vad det gäller lyssning med biwiring kontra utan biwiring så blir ljudet, för mig, klart bättre " tunedem " dvs. det är enklare att följa med i musikens melodier, basgångar blir tydligare mm. Vad det gäller spikes är det mycket samma sak. Det är ( för mig ) lättare att hänga med/ förstå musiken med spikes monterade. Sonic designs mjuka kuddar låter ( återigen enligt mig ) klart sämre än att inte ha något alls under högtalarna. Detta oavsett trä eller betonggolv. det är inte " Pappa Ivor" som skriver detta, utan bara en lång erfarenhet på en lång och slingrig Hifiväg där jag numera har blivit övertygad om att Linn faktiskt haft rätt i stort sätt allt då det gäller musikåtergivning. Därför kommer jag nog att återgå till en komplett Linnanläggning, som förr, i framtiden. Jag tror att Bill 50x och jag helt enkelt lyssnar på helt olika sätt. Om jag bedömer en anläggnings musikaliska återgivning lyssnar jag " Tune dem ". Jag kan även lyssna på traditionellt " Hifivis " dvs. dela upp intrycken i bas mellan och diskant, perspektiv mm. Problemet är att detta lyssningssätt, att lyssna traditionellt, för mig, sällan eller aldrig ger någon riktigt stor musikupplevelse. Om man lär sig att skilja anläggningar från varandra men hjälp av " Tunedem " spelar det ingen roll om högtalaren/signalkällan är gjord av papper, om högtalaren kostar 800 :- eller att det står t.ex. Denver på cd-spelaren. Om du kan följa med i musiken, är det bra, oavsett pris och märke, oavsett om det mäter bra, eller dåligt. Problemet med ett synsätt som LTS t.ex. är att man inte inser att musik inte är något slumpmässigt uppkommit ljud, det är ordnade frekvenser. Ju mera ordning, desto lättare att följa med i musiken. Dessutom förstår man inte att det ljud som förstörs någonstans i signalkedjan aldrig kan återställas igen. Därför är det viktigast med en bra ( behöver inte vara dyr eller heta Linn ) signalkälla i början. Detta kan mycket lätt påvisas i en demo, man kan t.o.m gå till ytterligheter som att påstå att ett bra försteg med passiva högtalare är bättre än ett dåligt försteg med aktiva högtalare med de bästa slutstegen i världen. Visst blir kontrollen över högtalarna bättre i den senare anläggningen, men, kontrollen över vad? Jo, man hör bara desto tydligare den försämring som skett tidigare i kedjan. Source first är väl kanske det som är enklast att bevisa med en demo, dessto mer tragiskt är det att vissa på t.ex. faktiskt .se inte ens har lyssnat om det är någon skillnad på t.ex. olika cd-spelare, man utgår helt enkelt att, i sin egna trånga värld, någon skillnad inte existerar, eller är högst marginell. Detta kan man kalla dogmatism i sitt esse, angränsande till okunnighet eller helt enkelt ointresse för musik överhuvudtaget. Man lyssnar bara på ljud. Visst är det trevligt att läsa att t.ex. Denons hemmabioreceiver 2105 är bland det bästa du kan driva dina högtalare med, eller att en cd-transport alltid låter lika, köp alltid den billigaste, att elektronikens kvalitet inte har någon betydelse på komponentnivå, och att du kan komponera en F/E transparent anläggning för under 10000:- som är bättre än allt annat för sexsiffriga belopp. Tyvärr är detta helt enkelt inte det minsta sant. Om det vore så enkelt!

Author:	Bill50x [ Thu Mar 29, 2007 23:34 ]
Post subject:
Rutger wrote: Jag tror att Bill 50x och jag helt enkelt lyssnar på helt olika sätt. Om jag bedömer en anläggnings musikaliska återgivning lyssnar jag " Tune dem ". Jag kan även lyssna på traditionellt " Hifivis " dvs. dela upp intrycken i bas mellan och diskant, perspektiv mm. Problemet är att detta lyssningssätt, att lyssna traditionellt, för mig, sällan eller aldrig ger någon riktigt stor musikupplevelse. Vi är nog inte så långt ifrån varandra, utom att vi kanske fokuserar, eller åtminstone förklarar lyssnandet på olika vis. För mig är det viktigt att det låter "verkligt" dvs som att det faktiskt är musiker av kött och blod som spelar. Nu är det inte alla (rentav bara några få) inspelningar som förmedlar detta på ett bra sätt. Jag delar inte upp lyssningen i diskant, bas osv, det slutade jag med för 20 år sedan. Det leder ingen vart. Faktum är att en enkel inspelning i någons vardagsrum (finns en del sådant, kallas ofta för "low-fi") ofta är bra mycket mer musikaliskt och engagerande än när Steeley Dan spenderat 2 år i studio. Lyssna på The Moldy Peaches eller varför inte Lesbo Pigs så förstår du vad jag menar. Ibland svänger det inte ens och det beror nog på... ja just det, det svänger inte. Men det låter fan så trovärdigt trots att man hör surret från taskiga mik-förstärkare, burkig akustik från olämplig inspelningslokal osv. Men du är DÄR och det kunde lika gärna vara hemma bland dina kompisar. Och det är den känslan jag vill ha, det som man hör live. Oavsett om det är hemma på en fest med någon som plinkar på en gitarr eller en konsert med Emiliana Torrini på Nalen. Det har inget med en ljudmässig hifi-återgivning a la LTS att göra. Men om jag ska vara lite provokativ, det har inget med Linns tune-dem heller att göra. Mer tydlighet, mer följa melodi, mer "sväng" är inte alltid mer rätt. Bara för att lite kryddor på maten gör denna mer välsmakande betyder inte att det blir bättre ju mer kryddor man har. Ska jag vara riktigt provokativ så vill jag påstå att de sämsta miljonanläggningarna får mig att somna efter 5 minuter hur bra de än låter rent ljudmässigt. Men de sämsta setuperna av Linn-anläggningarna driver mig ur rummet inom 5 minuter hur rytmiskt och kul de än låter! Och där hjälper inga spikes eller bi-wiring. Det låter bara väldigt illa. Jag tror det beror på att den som trimmat in dessa (dåliga) anläggningar faktiskt glömt musiken och bara koncentrerat på det som är "typiskt Linnskt". / B

Author:	Rutger [ Fri Mar 30, 2007 00:14 ]
Post subject:
Bill50x wrote: Rutger wrote: Jag tror att Bill 50x och jag helt enkelt lyssnar på helt olika sätt. Om jag bedömer en anläggnings musikaliska återgivning lyssnar jag " Tune dem ". Jag kan även lyssna på traditionellt " Hifivis " dvs. dela upp intrycken i bas mellan och diskant, perspektiv mm. Problemet är att detta lyssningssätt, att lyssna traditionellt, för mig, sällan eller aldrig ger någon riktigt stor musikupplevelse. Vi är nog inte så långt ifrån varandra, utom att vi kanske fokuserar, eller åtminstone förklarar lyssnandet på olika vis. För mig är det viktigt att det låter "verkligt" dvs som att det faktiskt är musiker av kött och blod som spelar. Nu är det inte alla (rentav bara några få) inspelningar som förmedlar detta på ett bra sätt. Jag delar inte upp lyssningen i diskant, bas osv, det slutade jag med för 20 år sedan. Det leder ingen vart. Faktum är att en enkel inspelning i någons vardagsrum (finns en del sådant, kallas ofta för "low-fi") ofta är bra mycket mer musikaliskt och engagerande än när Steeley Dan spenderat 2 år i studio. Lyssna på The Moldy Peaches eller varför inte Lesbo Pigs så förstår du vad jag menar. Ibland svänger det inte ens och det beror nog på... ja just det, det svänger inte. Men det låter fan så trovärdigt trots att man hör surret från taskiga mik-förstärkare, burkig akustik från olämplig inspelningslokal osv. Men du är DÄR och det kunde lika gärna vara hemma bland dina kompisar. Och det är den känslan jag vill ha, det som man hör live. Oavsett om det är hemma på en fest med någon som plinkar på en gitarr eller en konsert med Emiliana Torrini på Nalen. Det har inget med en ljudmässig hifi-återgivning a la LTS att göra. Men om jag ska vara lite provokativ, det har inget med Linns tune-dem heller att göra. Mer tydlighet, mer följa melodi, mer "sväng" är inte alltid mer rätt. Bara för att lite kryddor på maten gör denna mer välsmakande betyder inte att det blir bättre ju mer kryddor man har. Ska jag vara riktigt provokativ så vill jag påstå att de sämsta miljonanläggningarna får mig att somna efter 5 minuter hur bra de än låter rent ljudmässigt. Men de sämsta setuperna av Linn-anläggningarna driver mig ur rummet inom 5 minuter hur rytmiskt och kul de än låter! Och där hjälper inga spikes eller bi-wiring. Det låter bara väldigt illa. Jag tror det beror på att den som trimmat in dessa (dåliga) anläggningar faktiskt glömt musiken och bara koncentrerat på det som är "typiskt Linnskt". / B Du är inte det minsta provokativ för mig, då du påstår att dyra Linnriggar får dig att lämna rummet illa kvickt. För mig har , hör och häpna, märket/priset ingen som helst betydelse/ korrelation till musikåtergivning. Om du gillar " live" med något sämre tunedem kanske Naim skulle falla dig på läppen?

selleri.de https://www.selleri.de/

Sourse first debat i ett annat forum https://www.selleri.de/viewtopic.php?t=3187	Page 6 of 7

Author:	Bill50x [ Fri Mar 30, 2007 00:35 ]
Post subject:
Rutger wrote: Om du gillar " live" med något sämre tunedem kanske Naim skulle falla dig på läppen? Min erfarenhet av Naim är tyvärr ganska gammal. Men jag har en kamrat i Munchen som tycker att Linns motorstyrning av LP12:an är omusikalisk, Linns tonarmar likaså. För honom är det Naim som gäller (han har en komplett Naimanläggning, förutom de delar som Naim inte tillverkar, dvs skivspelare och pickup) och han tycker Linns motorstyrning och tonarm låter syntetiskt. Någon CD-spelare har han inte för såväl Linns som Naims varianter låter bara såååå trist. Kanske skulle man lyssna mer på Naim? / B

Author:	teatime [ Fri Mar 30, 2007 01:58 ]
Post subject:
Jag kommer osökt att tänka på när jag råkade sitta med på en demo av Naims CD5x med olika nätdelar. Det bör väl ha varit FlatCap och Hi-Cap. (Det var ett tag sedan och jag minns inte riktigt vad det var mer i systemet. Troligen Ninka och en integrerad Naim-förstärkare.) Den var inte så illa på egen hand, men jag hade aldrig hört den förr eller jämför den med något. Precis som man väntar sig blev det bättre med FlatCap inkopplad, och ännu bättre med Hi-Cap. Riktigt trevlig kändes kombon och förbättringen faktiskt prisvärd. Så råkade det hamna en Linn Majik CD i hyllan också, och resultatet blev ett riktigt klassiskt "JAHA!". Det var så förbluffande mycket lättare att fatta musikstycket! Naim-kombon (som dessutom var betydligt dyrare) blev helt bortgjord av Linn-spelaren i en Tune Dem. Men... Linn-spelaren "lät" samtidigt inte alls lika trevligt som Naimen. Naimen var på något sätt mer "fysisk". Mustig. Mer "live", kanske. Jag kan tom förstå att man kan föredra den före Majik CD, framför allt om man jämför med musik man redan kan väl. Sammanfattningsvis blev jag något förbryllad. Majik CD var verkligen klart bättre på det enda sätt jag normalt hävdar är viktigt, men jag blev inte alls sugen på en vid den här direkta jämförelsen med CD5x. Naimen hade verkligen ett "skönt sound".

Author:	sköldpadda [ Fri Mar 30, 2007 07:08 ]
Post subject:
Jag har hört Naim ett antal gånger på Tonläget, och några fler gånger. Varje gång har jag blivit imponerad av vad de presterar. Då lyssnar jag på musiken, känslan i musiken. Jag är övertygad om att jag skulle vara väldigt nöjd med en Naimanläggning. Dessutom e ju de äldre varianterna vansinnigt snygga. Men de gånger jag hört Naim på Tonläget, och sen bytt till en Linnanläggning så känner jag "Wow, det är ju så här det skall vara!" Svänget blir helt enkelt ofantligt mycket bättre. /Martin

Author:	sportbilsentusiasten [ Fri Mar 30, 2007 09:52 ]
Post subject:
Bill50x wrote: För mig är det viktigt att det låter "verkligt" dvs som att det faktiskt är musiker av kött och blod som spelar. Nu är det inte alla (rentav bara några få) inspelningar som förmedlar detta på ett bra sätt. Jag delar inte upp lyssningen i diskant, bas osv, det slutade jag med för 20 år sedan. Det leder ingen vart. "verkligt" är viktigt för mig med, men med en bra Linnrigg låter alla plattor faktiskt det. Trodde länge att Linn inte kunde tillverka produkter som inte lät bra, inte presenterade djup/höjd/bredd/detaljer - men sedan knapt 10 år gör Linn det. Kul att man inte längre tvingas välja mellan musikalitet o "hifi-ljud" Bill50x wrote: Och det är den känslan jag vill ha, det som man hör live. Oavsett om det är hemma på en fest med någon som plinkar på en gitarr eller en konsert med Emiliana Torrini på Nalen. Det har inget med en ljudmässig hifi-återgivning a la LTS att göra. Men om jag ska vara lite provokativ, det har inget med Linns tune-dem heller att göra. Visste väl det Du vill ha livekänsla, hehe Rätt, man kan ha grym livekänsla utan att ha bra musikalitet. Bill50x wrote: Mer tydlighet, mer följa melodi, mer "sväng" är inte alltid mer rätt. Bara för att lite kryddor på maten gör denna mer välsmakande betyder inte att det blir bättre ju mer kryddor man har. Här har du tokfel. O analogin med kryddor är inte korrekt. Skulle påstå att den mer stämmer in på HIFInissarnas stereos, som överdriver detaljer/ljudupplevelsen så musiken "glöms bort". En bra Linnrigg tar bort alla kryddor o kvar är bara musiken. Således, ju mindre "imponerande" det låter, ju bättre är det oftast. Efter min uppgraderingar är det just ett utmärkande drag! Men OM man verkligen lyssnar, så är det mer detaljer, mer soundstage, tydligare. Men då musiken är bättre fokuseras lyssnandet på det o inte hur det låter. Märkligt men så är det. Jag tjatar om att det låter "rätt", men just det är utmärkande för en bra anläggning. Man reflekterar överhuvud taget inte på diskant, bas etc, för att allt "stämmer". Bara musiken är kvar... Bill50x wrote: Men de sämsta setuperna av Linn-anläggningarna driver mig ur rummet inom 5 minuter hur rytmiskt och kul de än låter! Och där hjälper inga spikes eller bi-wiring. Det låter bara väldigt illa. Jag tror det beror på att den som trimmat in dessa (dåliga) anläggningar faktiskt glömt musiken och bara koncentrerat på det som är "typiskt Linnskt". Klart de 5 sämsta setuperns låter dåligt, de gör de väl oavsett märke Visst, o låter det dåligt så är det inget kul oavsett sväng. Men jag vill påstå att man kan sätta ihop en billig Linnrigg som låter bra. Gäller att bygga med rätt grejjer bara, o installera den BRA. Har man krav så, hehe

Author:	PerK [ Fri Mar 30, 2007 10:30 ]
Post subject:
[/quote] Just det som jag saknar på passiva Linnsystem, oavsett prisklass.[/quote] Sportis har du hört en nästan toppad tolva med Solo och Akurate, det blir rätt bra live-känsla /Per

Author:	Ayn [ Fri Mar 30, 2007 10:43 ]
Post subject:
sportbilsentusiasten wrote: Jag tycker det är STORA skillnader mellan olika CD-spelare. Source first gäller både tune dem o om man lyssnar till ljud. Precis som för vinyl minskar skillnaderna ju längre bak i kedjan man kommer. Att (som oftast de på pink fish o Naim's hemmaforum anser) det ska krävas långvarig lyssning för att utvärdera skillnader o "om det är värt pengarna" - är enl mig tokfel Man hör direkt om det är bättre eller sämre. O då brukar jag även direkt veta om det för mig är värt slantarna. Har "stått över" många gånger pga A/inte bättre B/inte värt pengarna Ayn, kolla upp Ikemin. (låt tex Lejonklou gå igenom alla kabelriktningar) Du kan iof ha en sjusärdeles bra Pioneer Jag kanske inte varit tydlig nog i mina två tidigare meddelanden. Exemplet med min Ikemi var ett exempel. Ska jag börja fråga HF om det är fel på deras CD12, och Unidisk x.1 också? Numera tänker jag så pass tune dem-aktigt att jag hör att det här KOMMER bli bra, och för den delen att det är bra redan nu, när jag lyssnar på två signalkällor och jämför dem mot varandra. Men det du missar (där du har tokfel, så att säga) är att det är en stor skillnad mellan det och att det faktiskt blir en wow-upplevelse för alla lyssnare. Skillnader mellan högtalare är mer direkt uppenbara skillnader, men något bättre musikaliskt flyt kan de ju som bekant inte trolla fram om det inte finns där från början. Åtminstone där hoppas jag vi är överens. Så snälla, försök bortse från mitt exempel och hitta fel med en Ikemi jag är helnöjd med, och försök istället uppfatta poängen jag försöker driva igenom.

Page 6 of 7	All times are UTC+02:00
Powered by phpBB® Forum Software © phpBB Limited https://www.phpbb.com/