Jo, nog kunde de spela!
Vilket år var det Linnofil?
Minns en konsert på Norrlands nation/Uppsala på 80talets början. De var några timmar sena och kom igång runt 11-12rycket vill jag minnas. Men å andra sida höll de på i timmatal.
Var ett jäkla drag
Men det gick lungt till, inga störiga typer inge bråk, som finns på "öppna" spelningar.
Var trött redan när de startade av all dans innan, och var grymt trött efter några timmars konsert. Belöt mig för att vila lite längre bak i lokalen.
Minns att jag vaknade morgonen efter, av ett himla oväsen. Det städades och jag upptäckte att jag låg under en hög med stolar längst bak i lokalen.
Var inte ovanligt att studenter sov över i nationerna i soffor/fotöljer mm så det var inte direkt någon som reagerade på lilla mig.
Tveklöst en höjdarkonsert men långt ifrån den som i särklass slår alla andra upplevelser, Deep Purple i Stockholm (-85 bör det ha varit), där Blackmore/Gillan/Glover/Lord/Paice dvs den uppsättning som jag tycker ÄR orginalet (kallas normalt mkII) ÄNTLIGEN efter 12års "trams" var ute på sin reunionturne'.
Hade höga förväntningar men det fanns en gnagande rädsla av att de skulle vara trötta, osamspelta och river av eventet för pengarna - men det var magiskt. Vuxna män står i hulkar av gråt till Child in time. Lord som vickar på Hammondorgeln. Richie som slänger med sitt (lös)hår. Gillan sjunger som att Jesus Christ Superstar verkade vara rena uppvärmningen.
Richie som håller tal där han beskriver rädslan i att återförenas efter så lång tid och tackar, rörd, för allt stöd. Han talar från hjärtat och det gick RAKT in i mitt - han må ha rykte att vara divig men han vann min respekt !
Ursäkta all DPsnack...