hardcorelinnie wrote:
För övrigt så är din utsaga "låter det bättre så ÄR det är det trots allt sämre" givetvis löjeväckande och man bör (tune-dem-förespråkare eller ej) kunna inse och reflektera över att en anläggning kan låta bra på olika sätt, notera exemplet med Karik/Numerik/Kairn/KLout/aktiva Isobarik.
För att inte diskussionen ska spåra ur kanske det är bra om ord som "löjeväckande" etc används mer sparsamt
Meningen "låter det bättre så ÄR det är det trots allt sämre" förstår jag inte ens andemeningen i så jag tänker inte kalla det för någonting förrän jag förstått.
Vad som tydligt framkommer här är att vi inte är entydiga när vi säger "låter bättre". För många är ett stort luftig och rent ljud det absolut viktigaste, för andra är "spelar bra" det viktigaste, oavsett hur det låter. Var på skalan däremellan, och vilka kompromisser man kan tänka sig göra, är naturligtvis oerhört varierande. Dels på preferenser, dels på resurstilldelning i form av pengar och tid.
Lejonets berättelse om hur rytm och timing blev bättre efter en ljudteknikers "fipplande" är en intressant iakttagelse. Och jag håller fullständigt med om att detta arbete naturligtvis ingår i den konstnärliga eller kreativa processen.
Men OM nu teknikern valt att använda ursprungsmaterialet som det var och alltså släppt ifrån sig en taktlös historia, skulle då en anläggning som "skapar" bättre rytm och takt vara att föredra? Eller är den allmänna åsikten att detta inte går, en anläggning kan bara återge vad som finns av den varan - eller i varierande grad sämre?
Skulle det vara så att en anläggning kan "återskapa" eller förbättra takthållningen, då tillförs ju faktiskt något som inte fanns där från början. Och det vill vi väl inte?
/ B