Så var vi hemma efter afton på riktigt gammalt öronvaxmaner. Nja,inte riktigt,temat var egentligen att killarna hade snackat i flera år om att ha en afton med konsert tema,företrädelsevis Electric Light Orchestra då.
Stefan som jag för första gången träffade på faktiskt.se sammankomsten i Luleå för någon tid sedan ringde och bjöd in mig till denna herrmiddag. Christoffer och Jag anlände runt sexsnåret och vi möttes av doften av potatisgratäng. Vi bekantade oss med sällskapet som visade sig bestå av riktigt sköna lirare. I sällskapet så fanns det märkligt nog också med en tjej,vilket alltid är välkommet men för mig lite ovanligt då åtminstone min fru flyr när det är Takt & Tonkväll hos oss.
Till denna afton hade jag för säkerhets skull bränt en platta med lite musik att ta med mig, i fall det skulle visa sig att de endast hade Soundtracket till Det Femte Elementet och Infected Mushroom. Jag vet inte vart jag fått det inskränkta ideen från men det kan vara bra att vara på den säkra sidan!
Nåväl,först bjöds det på oxfile och sagda gratäng. Därefter Irish coffee som intogs en trappa upp i det enormt stora huset. Jag får lov att erkänna att jag blev aningen avundsjuk på Stefans ytor i det trehundra kvadratmeter stora huset som dessutom var äkta tvåvånings med garage under. Medan de andra smuttade på likören så fick jag en guidad tur i bland "skatterna" och jag insåg att vi hade nog fler likheter än olikheter. Dra ändå in i bomben vad grejor här fanns! Tror banne mig han hade med hifiprylar än mig. Stefans ena kompis intygade att det var lite nu och att:
"-Du skulle varit med för några år sedan,då fanns det grejor här..."
Vi började i nedre vardagsrummet där ett mer ordinärt hemmabiosystem fanns uppriggat. En trappa ner började äventyret,med risk för underdrift så fanns här kanske 100 kvadratmetrar hifi av mer eller mindre exotisk karaktär. Jag tänkte att jag skulle lägga alla Carlsson modeller på minnet som stod lite här och där men det fixade jag inte,här fanns slutsteg ur gamla fina serien från Pioneer tillsammans med andra riktigt välspelande kultprylar från guldåldern,varken prylarna eller ytorna var det särskilt on om obegripligt nog. Kåken hade varit snickeri om jag minns rätt vilket måste vara rätt perfekt för en sån här Elektronikjocke. Han lovade föresten att genom behovsprövning så skulle Classik Movien bli repad inom loppet av en tioårsperiod..
Jävlar vad grejor alltså! Fina gamla värstinggrejor av alla de sorter. Jag ger mig inte på att försöka rabbla upp,jag lägger ut lite bilder i stället..
Efter den guidade turen så gick vi upp och kopplade in mupparna,det är alltså en högtalare som består av ett tretumselement i en portad låda på kanske en liter. Killarna som var med var inga audifiler utan gamla kompisar till Stefan och mest sugna på musik öl och visst,lite nyfikna på vad han hade för nya spännande grejor i ljudrummet. Inkopplingen såg de aldrig och eftersom det stod högtalare lite överallt där inne så var det inte helt lätt att veta vilka högtalare vi spelade på. Det hela började med gissningsleken,"vilken högtalare spelas?"
Gänget i soffan hade svårt att greppa hur det kunde låta så bra om småhögtalarna,de trodde att det var pi-P arna som han spelade på. Sedan fick de gissa prislappen. Någon gissade fem tusen,någon sjuttonhundra. Haksläppet blev stort när han berättade att hela härligheten som stod och spelade kostade under femhundringen! Elementen är ett gruppköp via Holland och man köpte upp ett stort antal element som man delade på via Faktiskt.se Priset per element låg totalt med frakt och allt på under tvåhundra spänn stycket!!!
Konstuktionen kring lådan har forummedlemmarna tillsammans tagit fram. RESPEKT!
Dagen i ära och efter att Stefan så gott skrattat åt Lejonklous kommentar om att "ha totalt olika syn på saker och ting om vad som är viktigt" så hade han riggat högtalarna med en ny sorts kabel som han lyssnat fram. Det var enkardelig installationskabel från en slaktad nätverkskabel,ja ni vet en sån där tunn CAT5.
"Högtalarkabeln" hängde ut genom basporten och någon onödig terminal fanns således inte. Förstärkeriet bestod i en hemmabioreciever. Källan för kvällen var ett chippat Xbox med nån hemmapulad programvara. Musiken hämtades från datorn i rummet bredvid via nätverkskabel.
Xboxen skickade optiskt digitalsignalen vidare till recievern. Viva Clas Ohlssons!
För surround så hade han fler "Muppar" på väggen..
Efter haksläppet med Mupparna så kopplades piP arna in i stället,med tvinnat lampsladdskablage. Dock enkardeligt vilket ansågs låta överlägset bättre än flerkardeligt.
Vi spelade helt vanlig musik på dem och det spelade oförskämt bra,bara en enda nördig låt på hela kvällen vilken även verkar vara faktianernas nationalsång: Infected Mushroom "avratz"
Det bör tilläggas att denne man inte räds höga ljudtryck och det spelade MYCKET HÖGT stundvis..
Den här gången så spelade piP ännu bättre än på lyssningskvällen hos prometvs,detta rummet är omtalat för sina goda egenskaper,det har brutet tak och är inredd på längden. Sedan om än det kanske, till synes, verkar "oseriöst" riggat så vet den här mannen definitivt vad han pysslar med vilket inte är någon nackdel. Vi spelade några låtar med Louise Hoffsten vilket lät oerhört vackert. Kändes väldigt "fullregister" om piP:arna!
Efter en stund så fick basmodulerna vara med och leka,det var givetvis även de från INO AUDIO och varje modul innehöll en tiotummare. Nu var vi uppe i högtaleri för elvatusen jämnt och eletronik för under femtusen!
Vi körde samma låtar igen och herrejösses vilket tryck i grejorna! Rappt,tajt ,musikaliskt och med ett tryck jag aldrig tidigare upplevt annat än i billjudssammanhang,dock så var detta till skillnad från billjud väldigt
mycket mer musikaliskt. Nu var det dags för ELO konserten som ni kanske kan se presenterades på en gammal fin bakprojetionsburk. Fan vad bra det var! Och ljudet kan jag abslout leva med,och med sådant sjukt tryck och driv. Man börjar fatta varför folk hyllar Öhmans grejor,det här låter både stort och kan även presentera finlir väldigt övertygande.
Den välkända "Hell freezes over" konserten med Eagles körde vi några spår från och det var i sanning sagt dunderbra! "the last resort" kördes på en volym jag aldrig hört den förr och det höll ihop ofattbart bra! Efteråt så ville Stefan visa hur dåligt det kan låte med riktigt grötiga inspelningar varvid vi hörde några spår med Hurriganes från 1974,okej det var inget halleluja moment men det var med stor marginal godkänt.
Plattan jag hade med mig innehöll följande spår vilka vi kom att lyssna på några av..
Euskefeurat:Gode Gud i Himmelen
Peter Paul and mary:Morning train
Nationalteatern: Söndag Kväll
Black Sabbath:Heaven And hell
Johnny Cash:Sunday morning coming down
Fria Proteatern:Den glödande bastun
Black Sabbath: Lonely is the word
Peter Paul and Mary: Rising at the moon
Black Sabbath:Die Young
Euskefeurat:Hem till altersbruk
Euskefeurat:När jag en gång dör
Innan vi skiljdes åt så tog Stefan fram två VHS kasetter och laddade först in ett riktigt tidsdokument. Det visade sig att han hade lirat i ett band i mitten på åttiotalet och hans farsa hade filmat ett par framträdanden varav detta var i Luleå på något populärt ställe runt 1983. Riktigt ballt,skapligt hygglig upptagning av både bild och ljud,jag tyckte Stefan sa att hans pappa hade sålt professionell utrustning för film på den tiden vilket nog var orsaken till kvaliten. På scen var det fullt ös men ännu mer livat var det i lokalen där spelningen ägde rum,ungdomarna såg ut osm om de tittat både för djupt i folkölet och i exotiska plantor då de uppträdde helt jäkla radiostyrda. Stefan är en duktig trummis och Luleåbandet var riktigt bra!
Avslutningsvis körde vi en Pink Floyd konsert från 1986 på VHS! Till och med det var oerhört jävla bra och han spelade sjukt högt på piporna och basmodulerna!
Nynnade på "the great gig in the sky" hela vägen hem och till och med Christoffer var imponerad av vad han varit med om!
Visst ja,glömde säga att vi såg dokumentären om produktionen av Deep Purple albumet Machine head vilket var mäktigt som fan!
Ett sånt här system skulle jag kunna tänka mig,jag skulle dock bara för syns skull,och för mina sjuka ideers skull,vilja ersätta elektroniken mot LINN LK1+LK2
Nu tror jag inte att jag är beredd att leva tillsammans med basmoduler(inte ännu i alla fall) och har inte samma behov av den här baskapaciteten eller spela riktigt så här våldsamt högt, men faktum är att så här mycket "slam" har jag inte upplevt sedan nittiotalet i Umeå på Linnbutiken Fru musica, vilka var kända för att dema så både trumhinnor och element kroknade. Den gången kördes ett Keltiksystem på den här nivån och till sammanhanget hör att den dagen hade det demats ett par Cervin Vega DC1515 för mig och min kompis så vi var inte lättast att skrämma med ljudtryck om man så säger..
Tror det var xanlin som berättade för mig att sista spkr 015/diskanten kom till efter att Fru Musica hade bevisat att det var alltför lätt att ha ihjäl diskanterna i Keltik och konsumerat ett antal..
Summa sumarum av kvällen är att jag är imponerad. Förra lyssningskvällen var mer "sansad" så tillvida att det var mognare stuk på upplägg och låtval. Det brusades upp en nivå innan ´"take off" och det var lite mer försiktigt. 85dB iofs för att få rättvisa nivåer mellan de olika högtalarna den kvällen, Nu jävlar insåg man att det är ingen entonig liten högtalare som man bara kan köra finlir på utan som tål både spö och grötig musik.
Medan vi satt där och lirade så fick jag ett sms från Bassman,alltså killen med pip.arna jag fick testa förra helgen,ja ni vet basisten i Euskefeurat. Där hade de haft en lyssningskväll och två man hade kånkat ner ett Hegel slutsteg i 50.000:- klassen i källaren och kört på piP.
Hade spelat bra som bara fan och ägaren hade varit stolt. Sedan hade Robban blixtsnabbt skiftat till en, Jag är osäker, antingen en Denon eller gammal Luxman förstärkare och det hade rockat så bra att kompisen med dyrsteget helt tappat koncepet.
Här framledes så ska de ha en träff hos en kollega till Bassman,en Linnist,och testa para ihop ett aktivt Linnsystem med INO AUDIO basmoduler,antar att det hela slutar med att han kommet att byta ut högtaleriet helt till INO,vad jag förstod så upplevdes systemet aningen entonigt, med som han sa"Linns typiska bupp bupp sound"
