Nu så har vi äntligen kunnat provat Sara. Lånade tillbaka mina gamla stativ som tjänstgjort under ett par Index II senaste femton åren och styrde sedan kosan till Boden och Pekka för lite samvaro. Temat var kanske inte enbart sagda högtalare utan att lyssna igenom Kloutarna en och en och kartlägga så många detaljer som tiden tillät. Efter avfiltrering av slutstegen så ställdes Sarorna på stativen och fick ta platsen som Keltik tidigare stått på. Ett stort lyssningsrum med gott om luft,tidigare ägare hade skickat med långa Naimkablage som jag terminerat innan avfärd,intressant betraktelese i sammanhanget var den bekanta doften av Märklinjärnväg när kopparkabeln hettades upp och förtennades. Ett klout,Klimax Kontrol,Pekkas Tolva och en tallrik Kreolsk gryta i knät så bar det iväg..
Musicerandet började lite mjukt med typisk Linnförsäljarmusik på Sneakyn,visste först inte vad jag skulle tro,initialt så kunde jag konstatera att de i alla fall var felfria,de var ju trots allt traderafynd och förhoppningarna lågt ställda. Ganska snart så stod det klart att det var en ruggigt spelglad högtalare som dock emellanåt kunde överraska med något litet spratt. Tajta och trevliga att lyssna på med ett sätt att bryta upp på som skulle skrämt ihjäl vilken audiofil som helst,sluta lyssna på dem var dock svårt -i alla fall för mig!
Efter att ha lyssnat på Fairytale of New York och frågat varann: "-hur kändes det där då?" och tittat liksom lite snett på varann genom ögonvrån samt ställt frågan "-förstår vi vad låten handlar om,är instrumenten stämda?" så bytte vi källa till LP12'an och lade på Willy DeVille plattan på bästa öronvaxmaner. Tiden flög iväg och jag fick känslan av att det var riktigt bra! Vi gjorde ett försök med en förmodad sönderdiskad Kim Wilde och låten Cambodia och jodå,visst kunde Sara låta förjäkligt kralligt,men skulden låg nog snarare hos den som diskat skivan än i högtalarna. Vi testade Michael Jackson "Bad" plattan,skulle egentligen bara höra Liberian Girl men det blev visst resten av plattan också,liksom The Beatles White Album och Helloweens samlingsplatta. Toktrevliga högtalare,precis som HCL beskriver dem,helt utan hyfs men med fokus på det viktiga. Ett j-a drag helt enkelt. De har något som jag uppskattar.
Under tiden som övriga Klouts opererades så spelades det flitigt på Sarorna. Ett par lånade Unik ställdes senare under kvällen upp på Sarornas stativ med varsin bok under,och vi jämförde högtalarkablar,en lånad butikslödd och Pekkas kablar som vi lött själva. Det var stor skillnad dem emellan. Den bättre fick sitta kvar och vi gick vidare till signalkablarna,först spelade vi på svarta interconnecter och här var skillnaden stor exemplaren emellan. Den bästa kabeln jämfördes sedan med två olika par Silverkablar,som inte helt oväntat lät olika. De svarta jämförda kablarna var samtliga fabrikslödda men lät som sagt förvånansvärt olika. Medan den bästa hade ett drag som nästan blåste en av stolen så var den sämsta i bästa fall skittrist. I ren frustration så hettade jag upp lödningarna på den sämsta och vi lyssnade på nytt till den,den blev faktiskt bättre än tidigare men fortfarande saknades det mycket till den bästa. Vi testade två olika tenn och olika temperaturer. Jag skulle vilja beskriva själva lödningen av den aktuella kabeln som svår mot andra svarta interconnecter som jag gjort till mig själv och mina närmaste. Den betedde sig närmast som om man förväxlat det blyfria tennet med det blyade som jag brukar föredra. Kontakternas lödningar såg visuellt bra ut från början men sedan den upphettats och smält,tillsammans med tillsats av vårt tenn så såg den snarare kallödd ut. Jag blev inte nöjd med den. Till sist testade jag när Pekka hade blicken vänd åt andra hållet att löda kontakten med ett blyfritt tenn som jag egentligen borde ha slängt för länge sedan,dels för att det inte går att göra vettiga lödningar med men även på grund av att det låter sämre. Vips så flöt tennet ut och lämnade en spegelblank yta. Skumt..
Ska experimentera vidare med hans kabel här hemma någon kväll. Rengöra kontakten fri från tennet och försöka få ett hum om vad det handla om.
Nåväl,vi spelade resten av kvällen på Unik,körde lite Doors,Judas Priest Live,Helloween innan vi återställde Keltik igen. Det sistnämnda inte helt tvärenkelt gjort med monokorten i alla fyra slutsteg och Kloutarnas kompakta konstruktion som kräver grundlig dissekering och återmontering igen innan man kan börja koppla samman systemet.
Nu hade klockan passerat midnatt och endast en sak fanns kvar att göra innan sarorna,Index II,stativ och lödutrustning åkte ut i bilen för hemfärd. En tillfällig ostrypt matning av strömmen. Tror jag låter Pekka själv svara på om det gjorde skillnad och om han kan vara utan den sedan han hört vad som händer med hans Keltiks..
Register
Login
FAQ
Search
