Statisk elektricitet i samband med elektronik är ett problem. Statisk elektricitet skapas genom gnidning eller separation. Gnidning har väl de flesta varit med om, tex genom att dra av sig en tröja av syntetmaterial - håret står på ända och det sprakar duktigt av alla urladdningar. Separation, tex genom att resa sig från stolen i en bil och sedan beröra dörrkarmen av metall.
Här pratar vi om höga spänningar, men även om höga strömmar. Mätningar visar att man relativt lätt kommer upp i 5000 volt och 3 ampere vid urladdning via människa (som i sammanhanget är relativt högohmig) och typiskt 500 volt och 10-12 ampere vid urladdning vid metall-mot-metall, det som på fackspråk kallas MM (Machine Model).
Urladdningar av denna magnitud kan givetvis förstöra elektronik, det finns komponenter som går sönder redan vid typ 100 volt och därunder. Men en urladdning förstör inte automatiskt en komponent, en urladdning hittar ofta andra vägar där känsliga komponenter eller delar av en komponent inte berörs.
Det värsta är dock, som någon redan nämnt, att man inte alltid råkar ut för trasig komponent. Som allra oftast inträffar en skada som ger sig tillkänna långt senare, kanske månader efter skadetillfället. Dvs man får ingen direkt kvittens på att man klantat sig. Det är enklare när man jobbar i miljöer där man hanterar brandfarliga och/eller explosiva ämnen. Gör man fel så smäller det rejält
/ B