haraldur wrote:
Jäkligt bra ide,av en händelse så har vi ett gammalt soldattorp strax utaför Älvsbyn. Man kanske skulle dra dit anläggningen.
Kom ett PM från en linnhandlare i UK i dag som lyder på följande vis:
"Great news...and I'm not surprised.
I knew the guys at The Sound Organisation in York, England...who always thought that the reason for the change in amps had more to do with politics (Ivor's brother owns the company that now make the new cases).
They always thought that the 'old' amps sounded better with older speakers. Hamish, who owns the shop even felt that the Tukans were a better speaker that the ninkas/katans that replaced them.
I think you will find Linn evolve into making active speakers with 'digital'amps ultimately. They are starting to loose sales to companies like Adam of Germany.
Anyway..I hope you continue to enjoy the klouts for many years to come...they are built like a battleship.
cheers
XXXX"
Ja han verkar ju obiaserad
Ström hit, effekt dit. Jag tycker att vi bör vara försiktiga när det gäller tekniska spekulationer. Det blir lätt väldigt fel. Jag vet t.ex. inte hur skyddskretsarna i de äldre eller de nyare Linn-förstärkarna fungerar, men om t.ex. skyddskretsarna i de aktuella 4200:orna är trasiga eller (av någon anledning) feljusterade så skulle alla möjliga tokigheter kunna uppstå. Det går också att testa såklart. Skyddskretsarna i Klout var faktiskt ganska ivriga att slå till vid låga frekvenser (har mätt Klout, Lk100, NAD och div. andra steg (främst PA-steg, t.ex. LAB-gruppen) och Klout var det enda steget som slog ifrån vid lågfrekvent testpuls (en period sinus i 4 ohm) och då långt under specad effekt. Ljudmässigt var Klout dock det bästa slutsteget av samtliga testobjekt. Jag har också kört 3xKlout aktivt på Isobarik och det var stor skillnad till den i sammanhanget kontrollösa LK280+Spark som drev basarna innan. Det gick dessutom spela nära nog hur högt som helst utan att det kroknade. Grundlade en onödig tinnitus på den tiden.
Ni har väl två huvudalternativ;
1. Lägga resurserna på Kloutar och bättre källor ( eller skivor kanske)
2. Ta reda på var problemen sitter och agera därefter
Tills ni vet vad som orsakar den upplevda skillnaden mellan slutstegen så vore det trevligare med en något mindre dömmande profil.
Om ni har rätt i era antaganden så borde väl Linn-stegen få problem med de nya M150-Isobarik som, i.o.m. sina konstruktionsmässiga likheter, sannolikt presenterar liknande utmaningar på slutstegen som sina föregångare.