selleri.de

Jag skulle förorda säkring av barnet som alternativ. Initialt krävs det ett "visst" mått av uthållighet från föräldrasidan, men ger å andra sidan goda effekter även på andra sätt och dessutom långvarigt.

Att säkra världen så att barnen kan göra "vad som helst" lär bara barnen att att man kan göra "vad som helst" utan konsekvenser. Man bör i.o.f.s. välja att ta striden om något där man inte kan tänka sig att kompromissa. Att försöka räcker inte, man måste vilja och kunna hålla ut. Alternativet är att man förlorar initiativet - för gott.

HCL wrote:

Jag skulle förorda säkring av barnet som alternativ. Initialt krävs det ett "visst" mått av uthållighet från föräldrasidan, men ger å andra sidan goda effekter även på andra sätt och dessutom långvarigt.

Att säkra världen så att barnen kan göra "vad som helst" lär bara barnen att att man kan göra "vad som helst" utan konsekvenser. Man bör i.o.f.s. välja att ta striden om något där man inte kan tänka sig att kompromissa. Att försöka räcker inte, man måste vilja och kunna hålla ut. Alternativet är att man förlorar initiativet - för gott.

Kloka tankar.
Hur skyddar man bäst barnet för spisen?
Inte är det att bygga skydd, nej det är att göra barnet varse på att de finns faror och lära barnet undvika dessa.
Som små fick våra barn lära sig att närmare än 50cm går man inte spisen eller annat farligt (trappor)

Dvs, gör på samma sätt med stereon!
Mina fyra barn rör den inte ens nu när de är tonåringar. Och de säger till besökande kompisar "rör inte, pappa är rädd om den".
Jag är givetvis lika noga att respektera vad de tycker är viktigt.

Alternativet är en miljö där man tar andras prylar, allt som inte är inlåst.
Det skapar gränslösa medmänniskor.

Som HCL var inne på, det är dock tålamodsprövande och tar tid. Men värt det, lovar.
Lycka till!

sportbilsentusiasten wrote:

HCL wrote:

Jag skulle förorda säkring av barnet som alternativ. Initialt krävs det ett "visst" mått av uthållighet från föräldrasidan, men ger å andra sidan goda effekter även på andra sätt och dessutom långvarigt.

Att säkra världen så att barnen kan göra "vad som helst" lär bara barnen att att man kan göra "vad som helst" utan konsekvenser. Man bör i.o.f.s. välja att ta striden om något där man inte kan tänka sig att kompromissa. Att försöka räcker inte, man måste vilja och kunna hålla ut. Alternativet är att man förlorar initiativet - för gott.

Kloka tankar.
Hur skyddar man bäst barnet för spisen?
Inte är det att bygga skydd, nej det är att göra barnet varse på att de finns faror och lära barnet undvika dessa.
Som små fick våra barn lära sig att närmare än 50cm går man inte spisen eller annat farligt (trappor)

Dvs, gör på samma sätt med stereon!
Mina fyra barn rör den inte ens nu när de är tonåringar. Och de säger till besökande kompisar "rör inte, pappa är rädd om den".
Jag är givetvis lika noga att respektera vad de tycker är viktigt.

Alternativet är en miljö där man tar andras prylar, allt som inte är inlåst.
Det skapar gränslösa medmänniskor.

Som HCL var inne på, det är dock tålamodsprövande och tar tid. Men värt det, lovar.
Lycka till!

+1 på detta, Sportis!

/ B

Hon är åtta månader:)

ed wrote:

Hon är åtta månader:)

Kul!
Underskatta inte intelligensen på barn, de lär sig brutalsnabbt vad som gäller. Se bara till att det finns annat att utforska, för nyfikna är de.
Lycka till !