Labbade lite med Space i min (hyfsat) nya lägenhet häromdagen. Naturvetaren i mig ville se hur bra de lyckades räkna ut resonansfrekvensernas lägen och omfattning utifrån den tämligen banala beskrivningen man kan mata in (inget rum jag spelat i hittills har haft en renodlad rätblocksform, utan innehållit nischer, oräta hörn, öppningar mm.).
Testade att spela linjära sinussvep inom relevant område och försökte lyssna mig till om korrektionerna matchade hörbara resonanser. Inte särskilt vetenskapligt, men rätt enkelt och informativt i alla fall.
Kunde konstatera att läget för resonanserna stämde bra (vore ju svårt att bomma), men att de var alldeles för skarpa och smala. Utan korrektion var de flesta resonanserna hyfsat utbredda, upplevd "toppbredd" uppskattningsvis 8-10 Hz. Med korrektionerna splittrades detta till två "sidotoppar", med fullkomlig tystnad mellan. Kändes klart märkligt. Det går ju att ställa in bredden på topparna, men inte tillräckligt för att ens närma sig "verkligheten". Testade istället att lägga in topparna som "Custom", med betydligt lägre dämpning men större bredd. Lät betydligt rimligare vid frekvenssvep, och även i praktiken. Lyckades få bort störande "bummel" bättre än i normalläget, med vad jag upplevde som mindre påverkan på övrig musik.
Känns som att Linn gjort det väldigt enkelt för sig i sin modell, med bara de mest basala vibrationsmoderna och en ganska primitiv modell av hur topparna ser ut.
EDIT: Gjorde en liten skiss av problemet med smala dämpningsband, som jag upplevde det.
Attachment:
Rumsakustik.png [ 114.61 KiB | Viewed 3343 times ]
Register
Login
FAQ
Search
